Sverigedemokraterna tar stora kliv åt fel håll

Valet av förste och andre vice ordförande i Sverigedemokraterna befäster bilden av ett parti som vill vandra bort från varje form av nationalism och bli mer och mer liberalt. SD försöker närma sig de partier som ägnat decennier åt att totalförstöra Sverige istället för att tydligt agitera mot vad de ställt till med. Idag kan SD tänka sig att samarbeta med M och KD som ägnat 30 år åt att slå sönder vårt land. Ska de nu belönas med samarbete? Nej! SD borde ha satsat extra hårt på att bli större genom att använda sitt ungdomsförbund och alternativa medier som hjälpmedel. Men vad gör SD? De klipper av hela ungdomsförbundet och förklarar krig mot flera alternativa medier. Den processen bevisar vart SD är på väg. Nämligen åt fel håll.

hnna-wigh2

Likaså befäster SD bilden av ett parti som inte begriper var fienden finns. SD kom häromdagen ut med en film som man kallade Landsdagar 2015 introfilm. Det var inget större fel på filmen om det inte vore för några ganska viktiga detaljer. Av innehållet i filmen framgår det hur ytligt man ser på invandringspolitiken när man ägnar sig mer åt att angripa IS-terrorister och Ryssland istället för att angripa den verkliga fienden.

I filmen raljerar man över att Stefan Löfven har sagt att Ryssland inte är ett militärt hot mot Sverige. Det stämmer såtillvida att Ryssland varken är ett militärt, politiskt, ekonomisk, kulturellt eller annat hot mot Sverige. Att ens antyda att Ryssland är ett hot vittnar om en total brist på analysförmåga.

Media driver våldsamma kampanjer mot Ryssland och Vladimir Putin, men det beror på att den ryska statsledningen idag är värdekonservativ och försvarare av traditionella värden som vi i väst överger mer och mer.

Media och USA-baserade lobbyister som George Soros och andra försöker etablera sina tankesmedjor där för att Ryssland ska bli lika dekadent som väst. Den västliga finansindustrin i London och New York försöker slå sig in i Ryssland för att det finns tillgångar att hämta som de kan ta över.

Putin fattar detta och försöker så gott han kan kämpa emot den hydra som vill globalisera världen. Därför angrips han.

Samma krafter som redan har gjort det möjligt för främmande kapital att äta upp vårt svenska näringsliv, köpa fastigheter, egendomar, mark och företag här vill slå sig in i Ryssland. Med Putin som ledare är det inte så enkelt och därför vill globalisterna ersätta honom med någon som vill att Ryssland ”ska öppna sitt hjärta” för främmande kapital och människor som kan strömma in där obegränsat, som sker i vårt av det globala finanskapitalet ockuperade land.

Att SD i filmen angriper Ryssland är helt otroligt när det räcker med enkla analyser för att hitta fienden. Fiender är de som inte vill att Sverige ska vara ett självständigt land där svenskar fattar beslut om sin egen framtid.

hanna-wigh

Hanna Wigh som frysts ut ur SD noterar det osunda rysshatet i media

Alltså är FN fienden. Men SD väljer att underkasta sig FN och ta emot ”kvotflyktingar” trots att redan det är vansinne. FN är ett hot mot fria stater och Sverige bör istället lämna FN. EU är också fienden. De bedriver en totalitär agenda och möjligen förstår SD det, men tycks ändå inte vilja vara tydliga med att det är till fördel för Sverige om vi lämnar EU. Nato är också en fiende. Det accepterar inte etniskt homogena stater och har en agenda om att göra etniskt homogena stater mer mångetniska. Den amerikanska utrikespolitiken och nuvarande presidenten är också ett hot inte bara mot Sverige utan mot alla nationalstater som försöker vara självständiga. Man vill att hela världen ska underkasta sig den amerikanska exceptionalismen som sprids av de neokonservativa.

Den går i korthet ut på att bidra till att globalisera världen under amerikansk ekonomi, ”kultur” och politik. Även den svenska regeringen bedriver sin egen form av exceptionalism när representanter för regeringen åker till andra länder och sprider genusteorier, liberalism och försöker påverka andra regeringar att ta emot migranter och bedriva en lika sjuk politik som Sverige gör. Löfven kallar då Sverige för en ”humanitär stormakt”, när Sverige i själva verket sprider dynga till andra länder för att de ska ta efter oss. På samma sätt sprider den amerikanska regeringen dynga över världen för att världen ska ta efter den. Den amerikanska dyngan sprids via Nato, bilderbergare som George Soros, Wall Street och flera andra kanaler.

USA reser runt i världen och startar krig, som den tidigare finansministern Anders Borg (M) så fyndigt skojade om till en representant för den amerikanska regeringen ”ni startar krig och vi tar hand om flyktingarna”. Det finns många spekulationer om vilka orsakerna är bakom alla de krig som USA startar, men man kan urskilja effekterna av krigen. Det uppstår enorma flyktingströmmar som sedan väller in i Europa (men även in i andra länder i närheten av krigen). USA:s makthavare vill uppenbarligen destabilisera världen, skapa flyktingströmmar som bidrar till den globala agendan om att öppna gränser, tvinga fattiga från tredje världen att söka sig till det rika väst för att jämna ut inkomstklyftorna i världen – när de kommer hit och belastar våra system blir vi fattigare. Dessutom vill de riva upp etniskt homogena folkstater och blanda befolkningar.

De stora partierna har en agenda som är underställd globalisterna och det är inte alltid så lätt att begripa vad de säger i sina skrifter och tal. Socialdemokraterna skriver exempelvis på sin hemsida.

Handel, migration, teknisk utveckling och rörlighet för människor och länder närmare varandra. Problem liksom lösningar är än mer gemensamma än tidigare. En fri och rättvis handel är en nyckel till utveckling. Globaliseringen öppnar nya exportmarknader, sänker priserna på många varor och förskjuter makt och rikedomar mellan länder och inom länder.

För en vanlig människa låter detta kanske bra. Men i dagens Sverige krävs ett lexikon för att kunna tolka politikernas nyspråk och dolda meddelanden. Exempelvis sade Socialdemokraterna nyligen med anledning av att de ska införa en lag som tvingar kommuner att ta emot asylsökande att den baserar sig på ”ett gemensamt ansvar”. Ett gemensamt ansvar? Det kan ju låta bra, men det är en totalitär tvångslag som tvingar fram detta ”gemensamma ansvar”.

Texten ovan som formulerats på Socialdemokraternas hemsida innebär att gränserna ska vara öppna (”och rörlighet för människor och länder närmare varandra”) och att när fattiga kommer till våra länder kan de ta del av vår rikedom (”Globaliseringen… förskjuter makt och rikedomar mellan länder och inom länder.”)

Det sägs naturligtvis mycket mer från Socialdemokraterna och sjuklöverns håll, men de driver en globaliseringsagenda av ideologiska skäl och bakom sjuklövern finns andra krafter som trycker på för att skynda på globaliseringen.

Så när Sverigedemokraterna felaktigt pekar ut Ryssland som en fiende och samtidigt underlåter att berätta var fienden finns bidrar man till att befästa och sprida den agenda som Peter Wolodarski och hans meningsfränder på andra tidningsredaktioner sprider. Det är beklämmande att SD agerar på det sättet.

Frågan är om det beror på bristen på analysförmåga eller om det finns andra orsaker till att man står nära de globalisterna som angriper Putin. Ryssland är inte perfekt på något sätt, men angreppen på Ryssland är ofta obefogade och propagandistiska på samma sätt som när media angriper invandringskritiker. Det är samma agenda bakom.

Om SD hade haft lite vilja så hade man kunnat upplysa om något av detta åtminstone mera i förbigående istället för att helt i onödan kasta skit på Ryssland.

Likaså när det gäller vilka man samarbetar med i Europa så har SD valt en tvivelaktig väg. De valde att samarbeta med liberala UKIP i Storbritannien istället för att samarbeta med det mer intellektuellt starka och ideologiskt mogna Front National vars partiledare Marin Le Pen varit tydlig med att migrationspolitiken och de öppna gränserna är ett medel för att byta ut befolkningen.

marine-le-pen

Jimmie Åkesson och hans två vänner Richard Jomshof och Mattias Karlsson försökte före landsdagarna ta bort posterna förste och andra vice ordförande. Men efter protest från Björn Söder tvingades trojkan att backa och behålla dessa poster. Eftersom förste vice ordföranden Jonas Åkerlund avgått skulle han ersättas av någon annan.

Landsmötet valde Julia Kronlid till förste vice ordförande. Hur detta gick till bakom kulisserna är oklart, men Björn Söder hade kandiderat till alla poster och hade varit en utmärkt vice ordförande. Av någon anledning återtog han sin kandidatur. Nu blir han istället ännu mer utfryst än tidigare och tvingas bort från verkställande utskottet samtidigt som andra också blir utfrysta för att de kritiserat uteslutningen av Gustav Kasselstrand. Försiktig intern kritik mot beslut som partiledningen fattar leder nästan alltid till utfrysning. Detta oavsett hur välgrundad kritiken är.

gustav-kasselstrand-twitter

Personer som alltid jamsar med och backar upp partiledningen, vilken bra eller dålig väg den än väljer, belönas däremot med höga poster oavsett hur inkompetenta de är. Det är därför den intellektuella kvaliteten inom SD sjunker och det är därför vi ser utspel som är farliga eller idiotiska.

Under landsdagarna föreslog Jimmie Åkesson att Sverige skulle delta i kriget mot IS. Ett mera vansinnigt besked kan man knappt ge till svenska folket. IS skapades av USA. IS är i sig inget som helst hot mot oss i Sverige, det är ett problem som importerats. Det är i själva verket de krafter som släpper in alla migranter, lycksökare låtsasflyktingar och andra – vilket är ett led i globalisternas agenda – som är problemet. Det vore bättre att föreslå en massdemonstration utanför socialdemokraternas högkvarter för där sitter fienden (inte alla fiender, men många av dem).

Varför ska vi svenskar riskera våra liv och kanske ännu fler terrordåd här i landet för att vi startar krig mot en rörelse som det inte är vår sak att bekriga. Genom att inleda krigshandlingar tillsammans med Nato visar vi stället att vi indirekt stöder Nato – som ju är en till Sverige och nationalstaterna fientlig militärpakt. Jimmie Åkessons förslag är rent vansinne och visar samtidigt hur nära globalisterna SD faktiskt står.

Jimmie Åkessons förslag om att registrera muslimer (för att indirekt bistå Israel med kunskap om muslimer i Sverige) istället för att konkret göra något åt alla de hundratusentals människor som invaderat Sverige under året ter sig väldigt underligt. Politiken som SD driver har en ton som känns alltmer väsensfrämmande, som om den vore orkestrerad från annat håll än Sverige. Varför inte föreslå att muslimerna åker hem igen? Varför bara nagelfara deras åsikter? Svaret är att Åkesson tidigare har sagt att de ska få stanna kvar i Sverige. SD:s invandringskritiska retorik är mera ett spel för galleriet. Åkesson låtsas visa kraft mot muslimerna genom att säga sig vilja övervaka dem, vilket bevisar att hans avsikt är att låta dem bo kvar här – utom några få ”islamister” som han vågar ta krafttag mot trots att de är mindre farliga än alla importerade kriminella. För hur skulle Israel reagera om Åkesson tänkte skicka ned våra 600 000 muslimer till närområdet? För att inte tala om hur de skulle reagera om andra europeiska länder skulle skickade ned sina miljoner muslimer till israeliskt närområde? Israel är i själva verket glada över att muslimerna lämnar Mellanöstern och flyttar till Europa. Däremot är många judar i Europa inte så glada över det, men samtidigt har de flesta judiska församlingarna och samfunden en liberal inställningen till invandring, även av muslimer, så frågan är inte helt okomplicerad. Den är full av motsägelser och villospår som ibland läggs ut av makthavare, opinionsbildare och andra för att leda oss i den riktning de önskar. Något som oftast innebär att vi går åt fel håll.

Så snart man börja gräva ned sig i andra länders problem och ta ställning för eller emot den ena eller den andra konflikten i andra delar av världen är man oftast redan på fel spår. Vi har att ta ställning för att rädda vårt land och ska fokusera på det, inte på att rädda andra länder, för det kan vi inte och ska inte göra. Då kastar vi bort vår energi på fel saker. Se bara hur flera svenskar åkte till Ukraina och slogs på globalisternas sida, när de hade kunnat stanna hemma och slåss för Sverige. Så stå med båda benen i den egna myllan och försvara vårt territorium! Vi är mest illa ute av alla länder i Europa och all kraft måste sättas in här.

Julia Kronlid valdes till förste vice ordförande. Det är en kraftig liberalisering som på många sätt är väldigt osmaklig. Det ska först sägas att Kronlid är säkert en hygglig och på alla sätt bra kvinna. Men hon bör inte ha en framträdande roll i ett parti som ska rädda sin befolkning från undergång. Hon har inte de kvaliteter eller kunskaper som krävs för sin roll.

Julia Kronlid är vidskeplig. Hon tror att Gud skapade världen och tror inte på evolutionen. Redan detta borde avhålla folk från att välja en sådan person. Inget ont kristna per se, men förfallet i SD är så stort att snart kan Peter Wolodarskis vänner väljas till ledande poster.

Julia Kronlid och den nuvarande partitrojkan har visat sig vara mottaglig för olika slags påtryckningar. Judiska grupper har haft lobbymöten med Kronlid och övriga partiledningen, som accepterar och godkänner judiska gruppers etnocentrism och strävan efter att få bevara sin judiska stat judisk – något man gott ska kunna acceptera. Men märkligt nog finns inte motsvarande tankar om Sverige. SD vill inte att Sverige ska vara en uttalad svensk nation utan har genom sitt märkliga ställningstagande om ”öppen svenskhet” (”vem som helt kan bli svensk”) accepterat att Sverige ska vara mångetniskt och att alla främmande etniska grupper som slagit sig ned i Sverige ska få leva kvar här i all framtid. ”Öppen svenskhet” är en helt främmande idé, en egen uppfinning av Mattias Karlsson i SD som hjälper till att stjälpa vårt land.

SD har lagt ned motståndet mot invandring utom rent retoriskt då man beklagar sig över att regeringen inte vill minska invandringen tillräckligt mycket. Man inriktar sig mera mot islamism och en del andra kringfrågor som visserligen är viktiga, men ändå inte annat än detaljer i sammanhanget. Roten till det onda berör man aldrig. Man tar inte chansen att berätta för väljarna vilka som ligger bakom invandringen. Man försöker inte på allvar konfrontera de politiska fienderna i riksdagen utan ägnar sig mest åt ganska meningslös ordväxling om små detaljer.

Julia Kronlid är snäll. Men hon är naiv och saknar den kraft som behövs för att möta en politisk motståndare i debatt. Ännu värre är att hon saknar politisk medvetenhet om hur viktigt det är att sätta stopp för all fjärrinvandring. Endast folk från vår egen kulturkrets ska kunna invandra i begränsat antal. Hon saknar medvetenhet om att vi behöver öka vår svenska nativitet så att det föds fler svenskar. Hon saknar vilja och mod att ens föreslå att samtliga asylsökande som har kommit till Sverige som kolonisatörer måste återvända.

För något år sedan lade sig Julia Kronlid i konflikten i Ukraina och visade med all tydlighet att hon är politiskt förvirrad. Man kan naturligtvis ha vilka åsikter man vill om partier i andra länder, men Julia Kronlid gick ut som representant för SD och sade om partiet Svoboda:

”Det är oroande att det finns ett extremistiskt parti som Svoboda representerat i regeringen i Kiev, som vår utrikesminister märklig nog inte vill ta avstånd från.”

Det är inte kontroversiellt att ha åsikter om partier i andra länder, men då ska man ha kunskaper och veta vad man talar om. Julia Kronlid hade bara läst om Svoboda i media och gjorde som så många andra. Hon lät sin uppfattning vägledas av globalisternas tidningar. Nu är Svoboda inget att varken gilla eller ens bry sig om eftersom det är ett parti i Ukraina. Det är upptill det ukrainska folket att gilla eller ogilla Svoboda, det är inte svenskarnas sak att lägga sig hur ukrainare sköter sin politik. Det är fullt acceptabelt att ha åsikter om det, men när en svensk politiker utan kunskaper fördömer ett parti i ett annat land så kan det både leda till dåliga relationer mellan länder och bidrar till att sprida hat och fördomar helt i onödan.

Julia Kronlids man har för övrigt varit med i SD men lämnade partiet för att han ansåg att partiet var för extremt.

Till andre vice ordförande för SD valdes Carina Herrstedt. Hon liksom Kronlid valdes inte på några andra meriter än att de varit lojala till partiledningen. Carina Herrstedt är en intellektuell katastrof. Hon är ett sänke för partiet, som även varit inblandad i flera tvivelaktiga turer kring ett tidigare kvinnoförbund, men hon har använts av partiledningen för att gå deras ärenden och belönats med höga poster – trots sin totala inkompetens.

Varken Kronlid eller Herrstedt är kapabla att fatta just någonting om världsproblemen och deras uppkomst eftersom de lever i olika slags bubblor. Kronlid som kristen fundamentalist och Herrstedt som allmänt okunnig om det mesta, men bägge är obrottsligt lojala till partitrojkan vad den än hittar på.

erik-almqvist-twitter

SD fortsätter alltså sin vandring åt fel håll. De knyter upp massa invandringskritiker till sig som kastas ut om de på allvar vill göra något åt de allvarliga problem vi har i landet, men får riksdagsplatser om de försiktigt och ytligt kritiserar den stora invandringen utan att nämna orsakerna och krafterna bakom invandringen.

Vi har alltså ett problem. Problemet är en partitrojka som driver partiet alltmer i liberal rikting. De är nöjda med sin lilla makt, sina framträdanden där de får lysa lite och få sina löner som ger dem ett gott liv. De idealister som älskar sitt land och vill sätta ned foten på allvar åker ut. En efter en. Nu är det Björn Söder som är på väg ut ur kylan. Har han tur kanske han finns med på riksdagslistan nästa gång eftersom han ändå skött sin uppgift som talman väldigt professionellt.

Vi kan låta SD ta över större delen av sjuklöverns väljare. Men det behövs ytterligare en rörelse, ett parti, som agerar betydligt kraftfullare än vad SD gör. SD-ledningen är mätta, trötta och uppgivna.

Vi hoppas fortfarande att Sverigedemokratisk Ungdom ska bilda ett nytt moderparti. Eller att någon eller några med hyfsat goda kvaliteter sätter igång med partibildning. Det kommer att bli en stark kraft i svenskt politik.

Relaterat:

Sverigedemokraternas landsdagar i helgen – glöden för Sverige är bortblåst

Borde SD läggas ned? (Jan Milld) 

Russofobisk SD-film (Jan Milld)

 

3 kommentarer på “Sverigedemokraterna tar stora kliv åt fel håll”

  1. Håller med om mycket. Utom att storleken är särskilt viktig. Politiker är plastiska. Om SD hade tagit en mycket tydlig position och varit i riksdagen så hade de dragit hela det politiska fältet åt sitt håll. Just att SD har prioriterat storlek och har haft en ansats att ersätta alla de övriga partierna har varit förödande.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s