Magnus Henrekson varnar för stora sociala problem i framtiden

Nationalekonomerna Tino Sanandaji, Jan Tullberg och Magnus Henrekson har alla tre varnat för att Sverige kommer att få många problem på halsen som en följd av det stora antalet migranter som väller in i Sverige.

Välfärden hotas, demografin hotas, ekonomin och pensionerna hotas är några av varningarna.

Vi går mot en samhällskollaps som kommer att äga rum stegvis, inte som en plötslig krasch utan som en strypsnara som långsamt suger musten ut nationens förmåga att andas och leva och ur den befolkning som är Sverige rättmätiga ägare.

Här intervjuas professor Magnus Henrekson (MH) av Peter Andersson (PA).

PA: Fredrik Reinfeldt konstaterar att Sverige har fantastiska ekonomiska förutsättningar just nu, hur kommenterar du det?

MH: Att det går så bra för Sverige, det handlar om en keynesiansk stimulanspolitik. Väldigt mycket pengar går in i systemet, både genom penningpolitiken, alltså med nollräntor, trots att ekonomin går bra rent konjunkturellt, och sedan alla de pengar som går in via alla flyktingförläggningar och allt det som ska finansieras, som göder den lokala ekonomin i väldigt hög grad.

PA: Men det är ju pengar som är rena utgifterna, det är knappast investeringar för framtiden Har jag fel?

MH: Nej, det är det ju inte utan sanningens minut kommer ju sedan när de här människorna ska komma ut i samhället och det finns ju väldigt lite som tyder på att de kommer att få en tillräckligt hög sysselsättningsgrad så att det blir positivt för Sverige utan det kommer att bli en tung belastning, det blir också en belastning på rättssystem och annat som inte, jag tror inte att Reinfeldt väger in det över huvud taget.

PA: Varför tror du att han inte gör det?

MH: För det första har intalat sig själv att den politik han har drivit, att Sverige helt avvek från resten av Europa när det gäller vår flyktingpolitik och där fick väldigt många asylsökande, exceptionellt många, han vill väl för det första legitimera den, så han kommer nog, svårt att tro att inte han blir en av de sista som ifrågasätter den linjen.

PA: Om man tittar på den nuvarande moderata partiledningen, så säger Anna Kinberg Batra att hon tänker inte gå med på lagstiftade lägstalöner, vilket ju många andra har pekat ut om recept för att lösa just sysselsättningsfrågan för nyanlända till Sverige, vad säger du om det?

MH: Lagstiftade lägstalöner tror jag inte på, dels bryter det mot den svenska traditionen, dels kanske man kan komma på en hyggligt låg nivå från början, men sedan kommer det ju i varje valrörelse vara så att den här kommer upp och den kommer att relateras till medianlönen och så där. Antagligen kommer det att vara svårt att på lång sikt beakta att vi behöver en mycket större lönespridning när vi har fått in så många okvalificerade i Sverige.

PA: Du säger att vi har fått in väldigt många okvalificerade, Migrationsverket gör ju prognoser hela tiden och dom är ju väldigt väl tilltagna i extremerna, det talas om allt mellan 70 000 och 150 000 som ska komma under 2016. Hur kommer det att påverka systemet?

MH: För det första är de så är det så att redan innan vi hade de här stora flyktingströmmarna, när det kom ungefär 20 000 människor per år, åtta år senare så har hälften av dem inte haft sitt första jobb. Och det är klart att när det kommer fem gånger så många, även om så bara säg 60 000 – 70 000 får stanna så är det svårt att tänka sig att hälften av dem kommer att ha jobb efter åtta år. Det är också så att det är många fler nu med mycket låg eller nästan ingen utbildning alls som har kommit.

PA: Men från politiskt håll så bedyrar man ju att det är kommer inte att drabba svenska skattebetalare.

MH: Det är självklart att det gör det, det vill säga att kommer det in många med låg produktivitet, då, om man ska finansiera större volymer då måste man ju höja skatterna för dem som har hög produktivitet. Så vi kommer nog att se stora skattehöjningar framöver för att klara det här. Alternativet är då att vi gömmer det genom att staten fortsätter att låna. I dagsläget ser det ut som om det inte kostar någonting, staten lånar helt gratis, men någon gång ska det betalas och dessutom är det så att det betalas redan nu av de blivande pensionärerna, för det är deras sparande som går in och inte får någon avkastning. Så om 10, 15, 20 år kommer vi att höra väldigt många som säger att dom har väldigt låg pension och det beror på att man tar ut det på det sättet.

PA: Din nationalekonomkollega professor Lars Calmfors, tidigare ordförande i finanspolitiska rådet, sade häromdagen att man bör höja skatterna med 30 miljarder för att svenskarna ska se utgiftsbilden.

MH: Ja det tycker jag också, det är en tydlighet som visar vad det här kostar och då kan man få en ärlig diskussion om man tycker att det är en rimlig kostnad att ta, om det är dom prioriteringar man ska göra för att hjälpa till i den här flyktingkrisen eller om vi ska använda det vi är beredda att satsa på något annat sätt.

PA: Det finns en annan sida av myntet också, det är att det är inte bara brist på arbetstillfällen utan det är brist på bostäder också. Hur ser du på framtiden för detta, kommer vi att kunna lösa de här problemen och hur ska de lösas?

MH: Det kommer att lösa sig genom att människor tränger ihop sig genom att det finns hyresvärdar som ser till att hyra ut sängplatser och det är i storstäder bara som det kommer finnas egentligen försörjningsmöjligheter, ute i landsorten där man har placerat människor, i flyktingförläggningar, där finns det ju plats därför att de som bodde där tidigare inte såg försörjningsmöjligheter, och de som har kommit dit nu från helt andra kulturer, de kommer inte att kunna hitta försörjningsmöjligheterna heller, så förr eller senare kommer de komma till storstadsområden. Alternativet är att de blir kvar i sysslolöshet ute i landsorten och då blir de sociala problemen väldigt stora.

PA: Men i storstadsområdena finns i dagsläget inga bostäder.

MH: Det är klart det finns världsstäder där man har en genomsnittlig bostadsyta på fem kvadratmeter per person så att det går hela tiden att tränga ihop sig, men det är inte den typen av boende som Sverige är byggt för, som stadsdelarna är konstruerade för, och det finns inte möjligheter att få in skolor och annat, och dagis och sådant, och annan service så att det blir vad vi uppfattar som den nivå vi vill ha i Sverige.

PA: Det låter som att du talar om en genomgripande förändring?

MH: Vi kommer nog se stora förändringar och på samma sätt som vi jämför Sverige som det var i början på 1990-talet med Sverige idag, så är det ett helt annat land, om ytterligare 20 – 25 år framåt så kommer vi kunna säga att för 25 år sedan var det ett annat land än det vi har idag. Det är jag helt övertygad om.

One thought on “Magnus Henrekson varnar för stora sociala problem i framtiden”

  1. Jag är förtvivlad över hur det har blivit. Stackars mina barn o barnbarn säger jag.
    Jag gör vad jag kan för att upplysa dem om vad som väntar vad mer kan man göra. Vad finns det att göra förutom att rösta rät? Vad jag förstår så finns det inget hopp. Säger en uppgiven pensionär.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s