Folkets demonstration – har den en framtid?

Igår hölls Folkets Demonstration i Stockholm för fjärde gången. De två första demonstrationerna hölls på Sergels Torg förra året och när demonstrationen i januari 2016 skulle hållas flyttades den av polisen till Norrmalmstorg av säkerhetsskäl.

Den gången gaddade media och makthavare ihop sig för att smutskasta arrangörerna och kalla dem nazister. Vänstern samlades alldeles i närheten och skrek sina hatramsor mot demonstranterna. Polismyndigheten beslutade att de skulle få stå där och skrika och störa den tillståndsgivna demonstrationen vilket var en tydlig markering om att etablissemanget inte hade för avsikt att låta Sverigevänliga manifestationer få genomföras i fred.

Media, makthavare och extremvänstern gjorde gemensam sak mot demonstrerande Sverigevänner, som till stor del bestod av sverigedemokratiska väljare. Dessutom fanns ett okänt antal nationalister och andra som kom för att lyssna på talen. Folkets Demonstration den 30 januari samlade mellan 600 och 1 000 personer beroende på vem man frågar.

Efter medias demonisering av såväl arrangörerna som av de människor som gått dit för att lyssna var det många som fruktade att det inte skulle bli någon mer demonstration. Många goda människor som är oroade över utvecklingen i landet fick höra att de var nazister, rasister, fascister, främlingsfientliga, högerextrema eller invandrarfientliga trots att de inte var något av det.

Floden av angrepp från etablissemanget och deras vänsterextrema fotsoldater har bara ett enda syfte och det är att skrämma vanliga människor från att ansluta sig till eller stödja Sverigevänliga grupper.

Etablissemanget lägger ned enorma belopp varje år på att försöka hindra framväxten av en politisk opposition som blir så stark att den kan få reellt inflytande i samhället. Men det hjälper bara marginellt eftersom de flesta som kan tänka självständigt inte låter sig påverkas av hatkampanjer från Mona Sahlin, vänstern eller de politiska makthavarna. De grupper som media vill skrämma är de okunniga, ointresserade, godtrogna och lättmanipulerade som varken läser alternativa medier eller bryr sig om politik. De är tyvärr ganska många och svåra att nå. Det är sådana grupper som kan nås av flygbladskampanjer, torgmöten och andra offentliga tillställningar – som Folkets Demonstration.

Makthavarna försöker ständigt hitta nya vägar för att sätta stopp för invandringskritiska rörelsers expansion. Man stiftar lagar, man skapar mängder av organisationer som motarbetar ”rasism” och främjar ”integration”, man lär ut fraser om ”alla människors lika värde” samtidigt som man bedriver en politik som ändrar på befolkningssammansättningen i landet för att skynda den folkmordspolitik som pågår och som syftar till att utrota svenska folket.

Migrationspolitiken har ett enda syfte. Det är inte att ”hjälpa flyktingar”, det är inte heller att ”rädda välfärden” och det är inte för att vi behöver främmande arbetskraft.

Syftet är att ta död på det svenska Sverige och ersätta den döende svenska befolkningen med kolonisatörer från tredje världen.

Oavsett hur många naiva eller korkade politiker som sitter i våra kommuner och öppnar asylboenden åt dessa migranter och oavsett vilka skäl ge anger för sina beslut, så är arkitekternas syfte med migrationspolitiken att ta död på den svenska befolkningen. Det är exakt vad resultatet av invandringen eller migrationen blir och går lätt att räkna ut om man kan lite grundskolematte.

Nu är det så förtvivlat illa att inte ens alla invandringskritiska svenskar har förstått allvaret i det som sker nu. De måste vakna och börja fatta vilken fara vi befinner oss i.

Det finns många som tycker att invandring är bra, även invandring från främmande kulturer, men att den skulle kunna vara lite mindre eftersom den är dyr och skapar påfrestningar i samhället. Det finns andra som tycker att invandringen är bra, men att de som kommer hit ska har några yrkeskunskaper så att Sverige kan ha nytta av dem. Sedan finns det de som anser att om vi bara skrotar alla bidrag så kan invandringen vara fri. De menar att väldigt få kommer att komma hit om man stryper alla bidrag.

Inget av det skulle fungera i praktiken och inget av det är önskvärt. Några av dessa exempel kanske passar för andra länder, men inte för Sverige eller andra tidigare etniskt homogena länder i vår närhet i Europa. De nämnda exemplen är ofta ett resultat av brist på medvetenhet om det egna folkets historiska bakgrund.

De nordiska länderna har utvecklats till självständiga nationalstater ur ett folk med gemensam bakgrund. Detta folk har i sin tur utvecklat egna seder vilket lagt grunden till de stater som vi nu bor i. Sverige är en av dessa stater och den befolkning som bebott vårt territorium i tusentals år är ett folk som är etniskt homogent. De enda som kommit hit under vår långa historia är folk med liknande etnisk och kulturell bakgrund, det är andra nordiska folk eller ett litet antal människor från andra europeiska länder. De finnar, holländare och andra som kom hit tidigare går knappt att särskilja från svenskarna mer än till sin familjs historia och kanske kvarvarande efternamn som avslöjar deras rötter.

Den svenska folkstammen har behållit sin historiska, kulturella och etniska identitet.

Det är först under de senaste decennierna som vi översköljts av en intensiv propaganda från makthavare och media om att vi svenskar inte har rätt till vårt eget land, att andra folkgrupper också har rätt att bo här. Den propagandan har sedan stegvis accelererat och tonen mot svenska folket har skärps. År 2010 lyckades den borgerliga regeringen med landsförrädaren Fredrik Reinfeldt (M) som huvudansvarig skriva in i grundlagen att Sverige är mångkulturellt. Sverige skulle alltså inte längre få vara svenskarnas land.

Aldrig någon gång under hela vår historia har ett så förrädiskt ingrepp gjorts i vår grundlag. Ändå är svenskarna knappt medvetna om vad som skett.

Många inom det makthavande etablissemanget sitter i TV, radio eller media och kastar fram retoriska frågor som ”vem är svensk egentligen?” och försöker förneka att det ens finns ett svenskt folk. Att det finns många som invandrat och att det finns svåra gränsdragningar i sammanhanget är inget nyhet, men inte heller något som egentligen har med saken att göra. Det  handlar huvudsakligen om att svenskarna av totalitära politik fråntagits rätten till sitt eget land.

Men det som ofta sker händer när sådana gränsdragningar ska göras är att invandringskritiker ofta sätter upp en egen gräns baserad på den egna moralen och den egna uppfattningen om invandrarnas nationella eller etniska bakgrund, antal och förmåga att anpassa sig.

Invandringskritikernas olika inställning leder ofta till att man klagar och gnäller på varandra för att inte vara tillräckligt upplysta eller renläriga. Det är inte varandra vi ska bekämpa utan makthavarna. Det är också sant att graden av kunskap och förståelse för migrationsflödets effekter varierar kraftigt. Dessutom vet vi att många på grund av rädsla för stigmatisering inte vågar tala från hjärtat. Åsikter om invandring handlar inte bara om siffror och statistik, vilket många ägnar sig åt att presentera för att försvara eller avfärda en uppfattning om något som rör migrationspolitiken. Alla människor bär på känslor av något slag och om man ser sitt folk berövas på sin framtid kan de vara svårt för en del att hålla igen med känsloargument. Men man måste försöka undvika att enbart använda torra siffror och statistik eller känsloargument och hellre använda både fakta och känslor. Vi måste kunna tala från hjärtat också. Ett fritt flöde av åsikter är helt nödvändigt och vi måste kunna kommunicera med varandra utan påhopp och fientlighet. Makthavarna vill att vi ska slåss med varandra och det just det vi ska undvika. Vi ska slåss mot makthavarna.

De är vi som berövas vårt land och då har vi rätt att använda vilket språk vi vill.

Men samtidigt är det av yttersta vikt att vi är så kultiverade som möjligt, formulerar oss så väl vi kan och undviker överord, svordomar eller ett primitivt språkbruk. Vi måste visa att det är vi som i så stor utsträckning som möjligt står för en civiliserad språkdräkt – även om vi är förbannade och ibland har svår att hitta lämpliga ord eller uttrycka oss akademiskt.

Folkets Demonstration är en sansad tillställning som arrangeras av människor som har hjärtat på rätt ställe. Det är förmodligen inte alldeles enkelt för dem att planera och genomföra en manifestation på ett lyckat sätt eftersom all erfarenhet visar att det finns många människor som är arga och upprörda över utvecklingen i samhället och gärna skulle vilja skrika ut sin ilska, den ilska som har hållits tillbaka av ett förtryckande etablissemang. Folk är helt enkelt förbannade, inte bara på migrationen utan på hela det makthavande etablissemanget som fjärmat sig folket i nästan alla avseenden. Folk upplever att de inte har något att säga till om längre i samhället och att deras röster inte räknas nu när Sverige har blivit så totalitärt.

I de gamla kommunistländerna i Östeuropa som så småningom kollapsade kunde vi se samma anda som vi ser i Sverige idag. Makthavarna hade en åsikt som de med lock och pock pådyvlade folket. Folket hade en annan åsikt som de talade högt om bara med vänner i slutna rum. Men det höll inte i evighet. Det kommer inte att hålla i evighet här heller.

Faktum är att vi redan nu ser en mentalitetsförändring som är början på en svensk fredlig revolution. Vi kommer att få se ett paradigmskifte utan dess like. Den revolutionen blir ett svar på det oerhörda politiska förtryck som svenskarna levt under i decennier där makthavarna med hjälp av migranter försökt slå undan benen för svenskarna i sitt eget land.

Politikerna har massimporterat migranter från tredje världen för att vi ska uppgå i en globaliserad värld utan självständiga nationalstater och utan homogena befolkningar. De vill att svenskarna blandas upp med andra folk och försvinna som folkgrupp.

Man måste förstå den ondska som ligger bakom vissa makthavares beslut om en stor invandring till Sverige och deras önskan att vårt land ska underordna sig överstatliga organisationer som EU och FN. Vi ska bli undersåtar i en global världsordning.

Svenska invandringskritiker måste tänka mer i termer av att rädda den svenska folkgruppen från förintelse. Mot bakgrund av det måste vi driva frågor om totalstopp för invandring av främmande folkgrupper vare sig det rör sig om arbetskraft eller flyktingar, vi måste driva frågan om att begära utträde ur EU och lämna FN.

Sverige är inget allemansland för jordens alla folk utan svenskarnas land.

Vi måste arbeta för att skapa en återflyttningspolitik som är genomförbar där alla eller flesta de som har kommit hit från tredje världen flyttar hem igen eller till andra länder i det närområde de lämnat.

Samtidigt ska vi glädjas åt att det finns polacker, finnar, danskar och andra invandrare i Sverige som faktiskt står på svenskarnas sida i kampen mot globalisterna.

Vi ska vara tacksamma för att de hjälper oss.

Det finns mycket att säga om Folkets Demonstration i går. Det första man måste göra är att hylla dem för deras vilja att åstadkomma förändring och för deras energi och kraft bakom själva arrangemanget. De har lagt ned mycket tid och förmodligen pengar på att planera och genomföra manifestationen och ska ha en stor eloge för det.

Nu finns det många som har åsikter om detaljerna i arrangemanget. Här kommer några.

Arrangörerna har vinnlagt sig om att vara så politiska korrekta att de tonat ned invandringskritiken nästan till noll och intet trots att det är just den som svenska folket brinner för att lyfta. Många menar att får vi bara bukt med invandringen så kan vi lösa resten sedan. därför är det frågan viktigast.

Det är en korrekt bedömning vilket säger oss att hela det migrationspolitiska projektet måste kritiseras mer, tydligare och oftare.

En inställning om Folkets Demonstration är att de varit så rädda för att få politiskt inkorrekta åhörare att de markerat i onödan mot företeelser som knappt finns mer än i marginalen.

Anneli Sjöberg tog i inledningen av sitt tal avstånd från rasism, fascism och nazism. Om hon känner för att göra det ska hon göra det. Anneli Sjöberg har rätt till sina åsikter och har rätt att ta avstånd från vem eller vilka hon vill. Vi förstår henne. Hon sade:

Jag tar avstånd från all form av rasism, nazism och fascism, detsamma gäller våld hart och hot i alla dess former. Jag står upp för demokrati och jämlikhet för alla människor. Om det finns någon här på detta torg som inte ställer upp på dessa värderingar, så tycker jag att dom personerna bör avlägsna sig härifrån nu.

Orsaken till att hon tar avstånd från just dessa tre begrepp är de stämningar som finns i samhället där nazister, fascister och rasister ständigt stigmatiseras fast det inte finns många som skriver under på att de tillhör någon av de nämnda kategorierna. Liksom vänstern på torget framkallar Sjöberg bilden av att sådana grupper finns och har någon stor betydelse.

Anneli Sjöberg gjorde ingen liknande markering mot stalinisterna, trotskisterna och anarkisterna som stod bara hundra meter från henne och skrek. Hon hade inte behövt ta avstånd från någonting för alla fattar ändå att hon inte är rasist, fascist eller nazist. Hon är inte heller stalinist, trotskist eller anarkist. Hon är centerpartist och med i ett parti som vill fylla upp Sverige med 30 miljoner invandrare. Så om hon är en bättre människa än någon som av andra kallas rasist är tveksamt.

En arrangör och en talare behöver bara förklara sina åsikter, sina ställningstaganden och sin syn på samhället. Om han börjar ta avstånd från en åhörare vars åsikter dessutom är okända för talaren, så kanske det kan fortsätta med avståndstaganden från alla åhörare när man vet vilka tankar de har om den svenska invandringspolitiken eller om andra ämnen som kan väcka reaktioner.

Eftersom alla invandringskritiker idag kallas just rasister, fascister och nazister och många känner sig kränkta av dessa ständiga påhopp hade det varit bättre om Anneli Sjöberg hade hållit sitt tal utan att gör påhopp på en grupp människor som knappt finns i verkligheten. Det blev ett onödigt stort slag rakt ut i tomma luften. Men om hon känner sig bekväm med att använda samma språkbruk som vänstern ska hon göra det.

Efter den förra demonstrationen gick Sverigedemokraternas Mattias Karlsson ut och tog avstånd från Folkets Demonstration och en av arrangörerna hotades med uteslutning ur partiet. Mattias Karlsson sade då:

Det går inte att med tyngd och trovärdighet kräva mer demokrati om man samtidigt står sida vid sida med ledande företrädare och aktivister från den icke-demokratiska och neofascistiska identitära rörelsen.

Vad det handlade om var att det fanns några åhörare på plats som för sajten Motpols räkning skulle göra ett reportage om manifestationen. Dessutom fanns några personer från Nordisk Ungdom där för att bekanta sig med vad som hände på plats. Det var ju två demonstrationer, Folkets Demonstration och en vänsterdemonstration.

Om man försöker jaga bort människor som har rätt att stå på ett torg och under tystnad och respekt lyssna på ett tal så finns det risk för att man skrämmer bort andra och att arrangemanget kan tyna bort. Även om man har politiskt avvikande bland publiken, kan man inte ta avstånd från dem. De har rätt att närvara och lyssna så länge de inte uppträder störande.

Om Folkets Demonstration tar avstånd från inbillade rasister och fascister så kommer projektet inte att överleva. Många upplever det som pk-retorik och den hörs redan överallt i samhället. Det blir bara jobbigt att höra den igen på en plats där man trodde man skulle slippa den.

En av talarna tog dessutom avstånd från den oförargliga Sverigevänliga organisationen Nordisk Ungdom vilket var helt onödigt och nästan obegripligt. Vad hade de gjort för illa? Hade de stört mötet?

Granskning Sverige gjorde en bra insats dagen före demonstrationen genom att uppmana folk att gå dit och tala med de vänsterextrema skrikhalsarna, filma dem och ställa kritiska frågor till dem. Vänstern är ju i praktiken död i Sverige men upprätthålls genom att media ger dem pengar, uppmärksamhet, resurser och backup när det behövs. Underrättelseorganisationen Expo har en särställning genom att de har obegränsade ekonomiska resurser. Men de har ingen kunskap, inga argument och inget försvar för sina bisarra åsikter.

Varje gång Granskning Sverige ringer upp dem slänger de på luren för de kan aldrig svara på frågor. De är fega, de är rädda och de är ynkliga trots sina resurser och sitt stöd från stora mediekoncerner.

Folkets Demonstration har ju den fördelen att de lockar fram och avslöjar de vänsterextrema skrikhalsarna, som inte kan något annat än att skrika rasist, fascist och nazist efter folk som är oroliga över att vi svenskar förlorar vårt land. Gårdagen blev ett gyllene tillfälle att ställa vänstern mot vägen.

Roger Sahlström från Avpixlat hittade Expomedarbetaren Daniel Vergaras och försökte ställa frågor till honom. Det gick så här:

Sahlström gick runt och fångade intryck av de vänstergrupper som alltså stöds av våra största tidningar och det ser inte ut som om han hittade en enda anständig samling. Så här såg det ut:

Polisen fick kraftig kritik från Sverigevännerna efter den förra demonstrationen. Polismyndigheten provocerade genom att tillåta vänstern att befinna sig så nära att de kunde störa alla tal med skrik och skrän. Dessutom hindrades vanliga människor som var ute och flanerade från att närma sig platsen och kunna ta del av talen. Det var en medveten taktik från makthavarna att markera mot den politiska oppositionen.

Inför gårdagens demonstration hade polisen lovat att skärpa sig och hålla skrikhalsarna på större avstånd. Men uppenbarligen ville den socialdemokratiska rikspolischefen Dan Eliasson och han närmaste undersåtar något annat. De tillät skrikhalsarna att skrika under hela mötet och på sina håll var det omöjligt att höra talen om man inte stod nära. Den politiska taktiken att störa den politiska oppositionen lyckades även den här gången.

Hur fortsättningen ser ut vet ingen. Troligen kommer Folkets Demonstration fortsätta att kalla till manifestationer, vilket är bra. Men man måste nog se över sin retorik om man vill att invandringskritiker ska komma. Annars riskerar projektet att förbli en ganska obetydlig händelse som bara några hundra personer bryr sig om. Vill man stöta bort folk så blir resultat att färre kommer.

Det vore synd om projektet säckar ihop eftersom förutsättningarna att skapa en stark folkrörelse finns där. Och behovet är enormt stort. Låt inte pk-retoriken ta kommandot över era sinnen! Sverige kollapsar och det finns många viktiga frågor att lyfta. Släpp fram talare som vågar vara lite kontroversiella och talare som besitter kunskaper. Det finns många med krut i att välja på. Stefan Torssell är väldigt bra, kunnig och tydlig. Det behövs fler av hans kaliber.

Det är folket ni ska nå, inte journalisterna.

 

3 thoughts on “Folkets demonstration – har den en framtid?”

  1. Mycket bra redovisning av demonstrationen.
    Jag instämmer i att invandringsfrågan är så viktig att den inte får undertryckas.
    Varför kräva regeringens avgång om invandringen inte är en viktig fråga ?
    Var/är Alliansen så mycket bättre ?

    Jag begrep inte heller varför vissa talare använde sig av Expo:s /Mona SAhlins retorik. Om vi alla definieras som ”nazister” och inte är välkomna så blir det bara vänsterpatrasket kvar på torget. Vi var inte där för att bli förolämpade.

    Träffade f ö den modiga Nina från Granskning Sverige.
    Hon hade gjort tre inbrytningar i fiendelägret för att filma.
    Hon blev då påhoppad av vänsterextremisterna som inte ville bli förevigade på film.
    Lyckligtvis fanns det poliser som ingrep och räddade henne.

    Inte nog med det. Efter vårt samtal skulle hon göra en ny inbrytning i fiendelägret för att filma. Förhoppningsvis gick det bra även denna gång.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s