Karl-Olov Arnstberg: Staten och feminismen del I

Vi läser från bloggen Invandring och mörkläggning av Karl-Olov Arnstberg en intressant text.

Staten och feminismen del I

Alva och Gunnar Myrdal var under 1930- och 40-talet de stora stjärnorna i svensk samhällsdebatt. En av de frågor de lyfte fram var Sveriges födelsetal, som under det tidiga trettiotalets depression sjunkit kraftigt och var lägst i Europa. Vintern 1932/33 var arbetslösheten särskilt svår och en tredjedel av Sverige barn beräknas ha varit undernärda. Parets mest berömda bok ”Kris i befolkningsfrågan”, gavs ut 1934. Redan på sid 9 skriver de, och visar sig därmed ha en klarare förståelse av situationen än dagens politiker:

Den såsom följd inträdande befolkningsminskningen skulle beteckna en rasens degeneration och betyda ”släktets självmord”. När befolkningstrycket minskades, skulle landet översvämmas av invandrare från främmande folkraser med högre fruktsamhetstal. Med de starkares rätt skulle dessa överta och omforma vårt dyrbara kulturarv. Denna invasion skulle därtill kunna dra med sig internationella förvecklingar och riskera vår fred. Samtidigt skulle därvid de minskade barnkullarna sänka vår försvarskraft och blottlägga landet för rovlystna erövrare.

Myrdalarna gör precis tvärtemot mot vår tids politiker, när de målar upp risken för ”Invandrare från främmande folkraser med högre fruktsamhetstal”. Som bekant ser politiker idag inte invandringen som ett hot, utan som en möjlighet, i synnerhet när det gäller att lösa demografiproblemet. Att formulera sig som Alva och Gunnar Myrdal har blivit omöjligt. För nutida politiker är det ett klockrent exempel på den rasism, som de anser nödvändig att bekämpa både på tvären och på längden.

Alva och Gunnar Myrdal räknade ut att, om inte utvecklingen bröts, skulle Sverige i slutet av 1970-talet ha nästan dubbelt så många åldringar som människor i arbetsför ålder. Något måste göras, så att svenskarna började föda barn igen. Barnfamiljerna behövde stöd. Det handlade inte bara om barnbidrag utan om förmånliga bostadslån, subventionerade hyror, fri sjukvård och gratis skolmat. Här finns med andra ord folkhemmets fundament.

Många av paret Myrdals idéer om hur man skulle få fart på barnafödandet förverkligades. 1937 fick vi barnbidrag. Det byggdes så kallade barnrikehus, där familjer med minst tre barn men svag ekonomi kunde få en bra bostad. 1943 gavs det statsbidrag till förskolor. Födelsetalet som år 1935 låg på 1,8 barn per kvinna hade tio år senare stigit till 2,7.

Om vi lämnar paret Myrdal och går igenom de argument som invandringsförespråkarna i vår tid brukar ange, finns det ett som är svårare att avvisa än de övriga, nämligen att västerlandets kvinnor föder för få barn. Sverige tillhör inte de mest utsatta länderna. Under de senaste tio åren har vi haft ett födelseöverskott. Ändå är det så, att vi med nöd och näppe klarar kvalgränsen. Dessutom, statistiken är baserad på medborgarskap, inte på etnicitet, så det är fullt möjligt att etniskt svenska kvinnor ligger under 1.9, som är brytpunkten i Sverige, eftersom allt fler kvinnor föder barn senare i livet. Som helhet gäller 2.11. Så många barn behöver varje kvinna i genomsnitt föda, för att en befolkning ska klara att överleva.

Jag föreslog i en bloggtext att journalister och politiker skulle gå samman i en kampanj för att bättra på statistiken och, via subventioner och andra åtgärder, göra det lättare att pussla samman barnafödandet med en karriär. Några sådana kampanjförslag har emellertid inte synts till i debatten. En bloggläsare skrev också i ett mail till mig, att redan nu var många förmåner och lättnader knutna till barnafödandet. Staten har röjt undan merparten av de hinder som finns, för dem som vill skaffa barn.

Läs resten av den läsvärda texten här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s