Etikett: björn söder

Skandalen kring Värdlandsavtalet: Släng ut Jimmie Åkesson eller bilda ett nytt parti! SD har just begått moraliskt självmord.

Det är lika bra att tala klarspråk om Jimmie Åkesson och inte linda in kritiken i några vänliga ord om hans fördelar. Jimmie Åkesson har inte några fördelar alls längre. Han främsta förtjänst, den retoriska skickligheten finns endast kvar i form av innehållslösa fraser som inte betyder något. Han kan säga A men mena B. Åkesson är slut som politiker. Han är en politiker som har gjort sitt och borde avgå omedelbart. Han borde packa ihop sin väska och låta någon annan blir partiledare. Åkesson har inte varit partiledare med betoning på ledare på länge, han har bara fungerat som en administratör eller ordförande för en organisation, som lika gärna kunde ha varit en frimärksklubb.

jimmie_akesson.png
Sveriges mest opålitliga politiker heter Jimmie Åkesson

Debatten om Värdlandsavtalet har avslöjat Åkesson som en klantig politiker som inte klarar av att opinionsbilda i viktiga frågor. Sveket i Natodebatten är så stort att det är svårt att fatta att en partiledare kan bete sig som Åkesson har gjort.

Redan den 4 september 2014 undertecknade Sverige och Nato ett ”Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd”. Det skrevs under av dåvarande överbefälhavaren Sverker Göransson och Natogeneralen Philip M. Breedlove.

Sedan dess har SD haft alla möjligheter i världen att bedriva kraftfull opinion mot Nato och Åkesson som har framträtt hundratals gånger i TV, radio och andra medier hade kunna lyfta frågan när han ville.

Men inte en enda gång har han satt ned foten mot Nato.

Veckan innan Värdlandsavtalet skulle debatteras i riksdagen rådde det kaos inom SD om vilken linje man skulle välja och hur man skulle rösta. SD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Jansson sade till media att partiet kommer att göra gemensam sak med Vänsterpartiet och rösta för en vilandeförklaring, vilket skulle innebära att avtalet skjuts upp ett år. Om SD:s riksdagsgrupp skulle göra det så kunde det uppstå mer debatt kring Värdlandsavtalet. Det som SD på egen hand klantat bort skulle kunna bli föremål för nya debatter om farorna med närmande till Nato.

Sannolikt hade det varit bäst att rösta på Vänsterpartiets linje här för att uppnå bästa resultat efter att SD själva inte bedrivit några kampanjer eller tidigare visat klarhet i hur man ska agera. Mikael Janssons linje hade varit bättre.

Jimmie Åkesson tycks ha sovit ända sedan september 2014 och vaknat till en aning först igår när han utsattes för frågor av media. Då kallades riksdagsgruppen till möte för att den skulle komma fram till hur man gemensamt skulle rösta.

Under tiden hade många anhängare till SD som är motståndare till Nato blivit förbannade på Åkessons flathet i den här otroligt viktiga frågan. Åkesson har tagit så lätt på den att det är underligt att han kan sitta kvar som partiledare. Hur kan SD:s medlemmar finna sig i att SD har gömt frågan om Värdlandsavtalet och hur kan man finna sig i att Åkesson kan fortsätta vara partiledare när han inte uträttat någonting i det här avseendet?

Värdlandsavtalet är en fråga som tystats ned i media och när även SD varit tysta så är det givet att allmänheten inte insett vilken katastrof det är för Sverige att närma sig Nato. Nato är ingen försvarsallians längre, Nato är en organisation som sprider amerikansk exceptionalism och mångkultur. Nato vill söndra etniskt homogena nationalstater och används av globalisterna för att uppnå vissa internationella politiska mål.

Dåvarande Natogeneralen Wesley Clark sade redan i början av 1990-talet:

There is no place in modern Europe for ethnically pure states. That’s a 19th century idea and we are trying to transition into the 21st century, and we are going to do it with multi-ethnic states.

I mars skickade Jimmie Åkesson ut signaler till media om att det inte var självklart att SD skulle säga nej till Värdlandsavtalet. Den observante fattade redan då att Åkesson skulle svika när det var dags att rösta. När Expressen frågade Åkesson ”Men det kan bli ett okej från Sverigedemokraterna när det gäller värdlandsavtalet om ni får igenom vissa justeringar?” så svarade han:

Jag vill inte svara vare sig ja eller nej på det, eftersom det inte är jag som äger den frågan i partiet. Det gör i första hand våra försvarspolitiker. Men jag har haft diskussioner med dem om det och vi har pratat om vissa detaljer och delar i det. Var de landar eller hur det landar, det vågar jag inte svara på. Det får de återkomma om.

Åkesson hade alltså inga svar att lämna i mars 2016, ett och ett halvt år efter att Sverige och Nato undertecknat ett avtal. Först igår kunde Jimmie Åkesson lämna svar på hur partiet skulle agera, men först idag fick vi facit på hur man faktiskt röstade. Det visade sig att Åkesson hela tiden spelat ett falskt spel. I går antydde Åkesson att riksdagsgruppen skulle rösta nej till Värdlandsavtalet.

Idag visade det sig att Jimmie Åkesson ljög. Han blåste alla sina väljare och anhängare som ogillar ett närmande till Nato. Hela partiets inriktning är rena förräderiet mot svenska folket. När omröstningen skedde idag så var hela 11 sverigedemokrater dessutom frånvarande. Inget annat parti hade så många frånvarande ledamöter.

De 37 närvarande ledamöterna röstade tillsammans med övriga partier (utom Vänsterpartiet och fyra ledamöter från Miljöpartiet) för att

godkänner det kompletterande tilläggsprotokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor

  1. b) godkänner samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd
  2. c) antar regeringens förslag till:
  3. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,
  4. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.,
  5. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410) och
  6. lag om ändring i skyddslagen (2010:305).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:152 punkterna 1-6.

samforstandavtal-och-Nato-2

Upprördheten är stor kring hur SD har hanterat frågan och det är lika bra ett folk nu fattar att SD inte längre är ett nationalistparti, det är ett parti som springer globalisternas ärenden.

Björn Söder var besviken på partiledningen och skrev på sin blogg:

Genom att rösta för vilandeförklaring hade man gjort allt man kunnat och kunnat stå rakryggad den dag då det säkerhetspolitiska läget för Sverige eventuellt försämras. För det är jag övertygad om att avtalet kommer att leda till.

Jag vädjade till gruppens ledamöter vid tisdagens gruppmöte att ta ställning för vilandeförklaringen. Riksdagsgruppen valde dock att inte ställa sig bakom detta då man ansåg att det juridiska underlaget för vilandeförklaring inte var tillräckliga. Detta ställningstagande beklagar jag. Då vi i gruppen har en praxis att inte rösta mot de rekommendationer, som gruppen genom majoritetsbeslut fattat, till hur ledamöterna bör rösta valde jag att avstå från att delta vid dagens votering.

Fria Tider skrev i sin huvudledare:

Den nyckfulla partiledningen har ju just transformerat svensk utrikespolitik till en – fullständigt oförutsägbar – cirkus.

Även den före detta riksdagsmannen Erik Almqvist var kritisk till SD och skrev före omröstningen i riksdagen:

Politik handlar inte bara om att få igenom lagar i riksdagen. De beslut som fattas där är en konsekvens av den debatt och opinionsbildning som föregår voteringarna. Att välja att inte driva på en debatt om värdlandsavtalet är indirekt att stödja det. Inte aktivt som när regeringen röstar för de rödgröna budgetarna, utan passivt som när Alliansen släpper igenom dem.

Om någon tror att politik är en lekstuga så tror de fel. Men SD-ledningen har gjort politiken till sin egen lekstuga när man fattar beslut som borde vara en följd av debatter mellan vuxna människor.

Skribenten Peter Harold är också mycket upprörd över SD-beslutet. Han skriver:

Jag kan bara hoppas på en genuint intensiv svekdebatt inom Sverigedemokraterna. Jag är själv inte partisympatisör, men hade jag varit det skulle jag vänt partiet ryggen till omedelbart. Med en partiledning som ”rättar till” i riksdagsleden på så kort tid, utan en föregående debatt och så flagrant i strid med medlemmarnas vilja, då skall också medlemmarna lämna partiet åt sitt öde.

Denna typ av agerande – att dagtinga för sina ideal för att kunna uppnå en maktposition – skall inte belönas. Tvärtom, Sverigedemokraternas partiledning bör bestraffas hårt. De har gett sina kritiker rätt; partiet är inte att lita på när det verkligen gäller.

Thoralf Alfsson skriver:

Jag tror att SD begick ett strategiskt misstag när man svängde i frågan om en vilandeförklaring. Dels så blottades en spricka i partiet som riskerar att kvarstå och dels blev bilden av motståndet mot NATO och för alliansfriheten osäker. Dessa båda faktorer utnyttjas nu av inte minst våra politiska motståndare men tyvärr också av många som står oss nära och på vår sida.

Även om beslutet bara hade blivit förskjutet i ett par veckor så hade SD ändå markerat sitt motstånd och visat att vi verkligen menar allvar. Nu blev det bara en halvmesyr! Oavsett vad partiföreträdare säger efter voteringen. Ibland måste man nog ta chansen att obstruera när möjligheten ges för att visa och markera sin ståndpunkt. På samma sätt som vi fällde Löfvens första budget.

Har partiet glömt bort ”Give them hell”?

Jag har min egen teori om varför det blev på detta viset men den återkommer jag sannolikt till senare. Jag tror att det kommer att betraktas som ett strategiskt misstag i framtiden!

Jimmie Åkesson, Richard Jomshof, Mattias Karlsson, Linus Bylund, Paula Bieler m.fl.har nu bevisat att när fel människor kommer in i politiken så går det åt skogen.

Nu väntar vi på att någon eller några ansvarsfulla svenskar bildar ett nytt parti och håller det kliniskt rent från falskspelare.

Relaterat:

Helt oacceptabelt om Sverigedemokraterna röstar igenom Värdlandsavtalet

Erik Johansson om Nato med Johan Fälldin (C)

Värdlandsavtalet ett exempel på riksdagens ovilja att kommunicera med folket

Miljöpartiet kommer att rösta för Värdlandsavtalet

Centerpartiet fattade beslut om att få med Sverige i Nato

Varning för Nato

Nato finalises military build-up to counter Russia

På kurs mot krig

Nato nästa

Nej till Russofobi

SD kan rösta för Nato – för att tillfredsställa moderaterna

Sverigedemokraterna tar stora kliv åt fel håll

Valet av förste och andre vice ordförande i Sverigedemokraterna befäster bilden av ett parti som vill vandra bort från varje form av nationalism och bli mer och mer liberalt. SD försöker närma sig de partier som ägnat decennier åt att totalförstöra Sverige istället för att tydligt agitera mot vad de ställt till med. Idag kan SD tänka sig att samarbeta med M och KD som ägnat 30 år åt att slå sönder vårt land. Ska de nu belönas med samarbete? Nej! SD borde ha satsat extra hårt på att bli större genom att använda sitt ungdomsförbund och alternativa medier som hjälpmedel. Men vad gör SD? De klipper av hela ungdomsförbundet och förklarar krig mot flera alternativa medier. Den processen bevisar vart SD är på väg. Nämligen åt fel håll.

hnna-wigh2

Likaså befäster SD bilden av ett parti som inte begriper var fienden finns. SD kom häromdagen ut med en film som man kallade Landsdagar 2015 introfilm. Det var inget större fel på filmen om det inte vore för några ganska viktiga detaljer. Av innehållet i filmen framgår det hur ytligt man ser på invandringspolitiken när man ägnar sig mer åt att angripa IS-terrorister och Ryssland istället för att angripa den verkliga fienden.

I filmen raljerar man över att Stefan Löfven har sagt att Ryssland inte är ett militärt hot mot Sverige. Det stämmer såtillvida att Ryssland varken är ett militärt, politiskt, ekonomisk, kulturellt eller annat hot mot Sverige. Att ens antyda att Ryssland är ett hot vittnar om en total brist på analysförmåga.

Media driver våldsamma kampanjer mot Ryssland och Vladimir Putin, men det beror på att den ryska statsledningen idag är värdekonservativ och försvarare av traditionella värden som vi i väst överger mer och mer.

Media och USA-baserade lobbyister som George Soros och andra försöker etablera sina tankesmedjor där för att Ryssland ska bli lika dekadent som väst. Den västliga finansindustrin i London och New York försöker slå sig in i Ryssland för att det finns tillgångar att hämta som de kan ta över.

Putin fattar detta och försöker så gott han kan kämpa emot den hydra som vill globalisera världen. Därför angrips han.

Samma krafter som redan har gjort det möjligt för främmande kapital att äta upp vårt svenska näringsliv, köpa fastigheter, egendomar, mark och företag här vill slå sig in i Ryssland. Med Putin som ledare är det inte så enkelt och därför vill globalisterna ersätta honom med någon som vill att Ryssland ”ska öppna sitt hjärta” för främmande kapital och människor som kan strömma in där obegränsat, som sker i vårt av det globala finanskapitalet ockuperade land.

Att SD i filmen angriper Ryssland är helt otroligt när det räcker med enkla analyser för att hitta fienden. Fiender är de som inte vill att Sverige ska vara ett självständigt land där svenskar fattar beslut om sin egen framtid.

hanna-wigh

Hanna Wigh som frysts ut ur SD noterar det osunda rysshatet i media

Alltså är FN fienden. Men SD väljer att underkasta sig FN och ta emot ”kvotflyktingar” trots att redan det är vansinne. FN är ett hot mot fria stater och Sverige bör istället lämna FN. EU är också fienden. De bedriver en totalitär agenda och möjligen förstår SD det, men tycks ändå inte vilja vara tydliga med att det är till fördel för Sverige om vi lämnar EU. Nato är också en fiende. Det accepterar inte etniskt homogena stater och har en agenda om att göra etniskt homogena stater mer mångetniska. Den amerikanska utrikespolitiken och nuvarande presidenten är också ett hot inte bara mot Sverige utan mot alla nationalstater som försöker vara självständiga. Man vill att hela världen ska underkasta sig den amerikanska exceptionalismen som sprids av de neokonservativa.

Den går i korthet ut på att bidra till att globalisera världen under amerikansk ekonomi, ”kultur” och politik. Även den svenska regeringen bedriver sin egen form av exceptionalism när representanter för regeringen åker till andra länder och sprider genusteorier, liberalism och försöker påverka andra regeringar att ta emot migranter och bedriva en lika sjuk politik som Sverige gör. Löfven kallar då Sverige för en ”humanitär stormakt”, när Sverige i själva verket sprider dynga till andra länder för att de ska ta efter oss. På samma sätt sprider den amerikanska regeringen dynga över världen för att världen ska ta efter den. Den amerikanska dyngan sprids via Nato, bilderbergare som George Soros, Wall Street och flera andra kanaler.

USA reser runt i världen och startar krig, som den tidigare finansministern Anders Borg (M) så fyndigt skojade om till en representant för den amerikanska regeringen ”ni startar krig och vi tar hand om flyktingarna”. Det finns många spekulationer om vilka orsakerna är bakom alla de krig som USA startar, men man kan urskilja effekterna av krigen. Det uppstår enorma flyktingströmmar som sedan väller in i Europa (men även in i andra länder i närheten av krigen). USA:s makthavare vill uppenbarligen destabilisera världen, skapa flyktingströmmar som bidrar till den globala agendan om att öppna gränser, tvinga fattiga från tredje världen att söka sig till det rika väst för att jämna ut inkomstklyftorna i världen – när de kommer hit och belastar våra system blir vi fattigare. Dessutom vill de riva upp etniskt homogena folkstater och blanda befolkningar.

De stora partierna har en agenda som är underställd globalisterna och det är inte alltid så lätt att begripa vad de säger i sina skrifter och tal. Socialdemokraterna skriver exempelvis på sin hemsida.

Handel, migration, teknisk utveckling och rörlighet för människor och länder närmare varandra. Problem liksom lösningar är än mer gemensamma än tidigare. En fri och rättvis handel är en nyckel till utveckling. Globaliseringen öppnar nya exportmarknader, sänker priserna på många varor och förskjuter makt och rikedomar mellan länder och inom länder.

För en vanlig människa låter detta kanske bra. Men i dagens Sverige krävs ett lexikon för att kunna tolka politikernas nyspråk och dolda meddelanden. Exempelvis sade Socialdemokraterna nyligen med anledning av att de ska införa en lag som tvingar kommuner att ta emot asylsökande att den baserar sig på ”ett gemensamt ansvar”. Ett gemensamt ansvar? Det kan ju låta bra, men det är en totalitär tvångslag som tvingar fram detta ”gemensamma ansvar”.

Texten ovan som formulerats på Socialdemokraternas hemsida innebär att gränserna ska vara öppna (”och rörlighet för människor och länder närmare varandra”) och att när fattiga kommer till våra länder kan de ta del av vår rikedom (”Globaliseringen… förskjuter makt och rikedomar mellan länder och inom länder.”)

Det sägs naturligtvis mycket mer från Socialdemokraterna och sjuklöverns håll, men de driver en globaliseringsagenda av ideologiska skäl och bakom sjuklövern finns andra krafter som trycker på för att skynda på globaliseringen.

Så när Sverigedemokraterna felaktigt pekar ut Ryssland som en fiende och samtidigt underlåter att berätta var fienden finns bidrar man till att befästa och sprida den agenda som Peter Wolodarski och hans meningsfränder på andra tidningsredaktioner sprider. Det är beklämmande att SD agerar på det sättet.

Frågan är om det beror på bristen på analysförmåga eller om det finns andra orsaker till att man står nära de globalisterna som angriper Putin. Ryssland är inte perfekt på något sätt, men angreppen på Ryssland är ofta obefogade och propagandistiska på samma sätt som när media angriper invandringskritiker. Det är samma agenda bakom.

Om SD hade haft lite vilja så hade man kunnat upplysa om något av detta åtminstone mera i förbigående istället för att helt i onödan kasta skit på Ryssland.

Likaså när det gäller vilka man samarbetar med i Europa så har SD valt en tvivelaktig väg. De valde att samarbeta med liberala UKIP i Storbritannien istället för att samarbeta med det mer intellektuellt starka och ideologiskt mogna Front National vars partiledare Marin Le Pen varit tydlig med att migrationspolitiken och de öppna gränserna är ett medel för att byta ut befolkningen.

marine-le-pen

Jimmie Åkesson och hans två vänner Richard Jomshof och Mattias Karlsson försökte före landsdagarna ta bort posterna förste och andra vice ordförande. Men efter protest från Björn Söder tvingades trojkan att backa och behålla dessa poster. Eftersom förste vice ordföranden Jonas Åkerlund avgått skulle han ersättas av någon annan.

Landsmötet valde Julia Kronlid till förste vice ordförande. Hur detta gick till bakom kulisserna är oklart, men Björn Söder hade kandiderat till alla poster och hade varit en utmärkt vice ordförande. Av någon anledning återtog han sin kandidatur. Nu blir han istället ännu mer utfryst än tidigare och tvingas bort från verkställande utskottet samtidigt som andra också blir utfrysta för att de kritiserat uteslutningen av Gustav Kasselstrand. Försiktig intern kritik mot beslut som partiledningen fattar leder nästan alltid till utfrysning. Detta oavsett hur välgrundad kritiken är.

gustav-kasselstrand-twitter

Personer som alltid jamsar med och backar upp partiledningen, vilken bra eller dålig väg den än väljer, belönas däremot med höga poster oavsett hur inkompetenta de är. Det är därför den intellektuella kvaliteten inom SD sjunker och det är därför vi ser utspel som är farliga eller idiotiska.

Under landsdagarna föreslog Jimmie Åkesson att Sverige skulle delta i kriget mot IS. Ett mera vansinnigt besked kan man knappt ge till svenska folket. IS skapades av USA. IS är i sig inget som helst hot mot oss i Sverige, det är ett problem som importerats. Det är i själva verket de krafter som släpper in alla migranter, lycksökare låtsasflyktingar och andra – vilket är ett led i globalisternas agenda – som är problemet. Det vore bättre att föreslå en massdemonstration utanför socialdemokraternas högkvarter för där sitter fienden (inte alla fiender, men många av dem).

Varför ska vi svenskar riskera våra liv och kanske ännu fler terrordåd här i landet för att vi startar krig mot en rörelse som det inte är vår sak att bekriga. Genom att inleda krigshandlingar tillsammans med Nato visar vi stället att vi indirekt stöder Nato – som ju är en till Sverige och nationalstaterna fientlig militärpakt. Jimmie Åkessons förslag är rent vansinne och visar samtidigt hur nära globalisterna SD faktiskt står.

Jimmie Åkessons förslag om att registrera muslimer (för att indirekt bistå Israel med kunskap om muslimer i Sverige) istället för att konkret göra något åt alla de hundratusentals människor som invaderat Sverige under året ter sig väldigt underligt. Politiken som SD driver har en ton som känns alltmer väsensfrämmande, som om den vore orkestrerad från annat håll än Sverige. Varför inte föreslå att muslimerna åker hem igen? Varför bara nagelfara deras åsikter? Svaret är att Åkesson tidigare har sagt att de ska få stanna kvar i Sverige. SD:s invandringskritiska retorik är mera ett spel för galleriet. Åkesson låtsas visa kraft mot muslimerna genom att säga sig vilja övervaka dem, vilket bevisar att hans avsikt är att låta dem bo kvar här – utom några få ”islamister” som han vågar ta krafttag mot trots att de är mindre farliga än alla importerade kriminella. För hur skulle Israel reagera om Åkesson tänkte skicka ned våra 600 000 muslimer till närområdet? För att inte tala om hur de skulle reagera om andra europeiska länder skulle skickade ned sina miljoner muslimer till israeliskt närområde? Israel är i själva verket glada över att muslimerna lämnar Mellanöstern och flyttar till Europa. Däremot är många judar i Europa inte så glada över det, men samtidigt har de flesta judiska församlingarna och samfunden en liberal inställningen till invandring, även av muslimer, så frågan är inte helt okomplicerad. Den är full av motsägelser och villospår som ibland läggs ut av makthavare, opinionsbildare och andra för att leda oss i den riktning de önskar. Något som oftast innebär att vi går åt fel håll.

Så snart man börja gräva ned sig i andra länders problem och ta ställning för eller emot den ena eller den andra konflikten i andra delar av världen är man oftast redan på fel spår. Vi har att ta ställning för att rädda vårt land och ska fokusera på det, inte på att rädda andra länder, för det kan vi inte och ska inte göra. Då kastar vi bort vår energi på fel saker. Se bara hur flera svenskar åkte till Ukraina och slogs på globalisternas sida, när de hade kunnat stanna hemma och slåss för Sverige. Så stå med båda benen i den egna myllan och försvara vårt territorium! Vi är mest illa ute av alla länder i Europa och all kraft måste sättas in här.

Julia Kronlid valdes till förste vice ordförande. Det är en kraftig liberalisering som på många sätt är väldigt osmaklig. Det ska först sägas att Kronlid är säkert en hygglig och på alla sätt bra kvinna. Men hon bör inte ha en framträdande roll i ett parti som ska rädda sin befolkning från undergång. Hon har inte de kvaliteter eller kunskaper som krävs för sin roll.

Julia Kronlid är vidskeplig. Hon tror att Gud skapade världen och tror inte på evolutionen. Redan detta borde avhålla folk från att välja en sådan person. Inget ont kristna per se, men förfallet i SD är så stort att snart kan Peter Wolodarskis vänner väljas till ledande poster.

Julia Kronlid och den nuvarande partitrojkan har visat sig vara mottaglig för olika slags påtryckningar. Judiska grupper har haft lobbymöten med Kronlid och övriga partiledningen, som accepterar och godkänner judiska gruppers etnocentrism och strävan efter att få bevara sin judiska stat judisk – något man gott ska kunna acceptera. Men märkligt nog finns inte motsvarande tankar om Sverige. SD vill inte att Sverige ska vara en uttalad svensk nation utan har genom sitt märkliga ställningstagande om ”öppen svenskhet” (”vem som helt kan bli svensk”) accepterat att Sverige ska vara mångetniskt och att alla främmande etniska grupper som slagit sig ned i Sverige ska få leva kvar här i all framtid. ”Öppen svenskhet” är en helt främmande idé, en egen uppfinning av Mattias Karlsson i SD som hjälper till att stjälpa vårt land.

SD har lagt ned motståndet mot invandring utom rent retoriskt då man beklagar sig över att regeringen inte vill minska invandringen tillräckligt mycket. Man inriktar sig mera mot islamism och en del andra kringfrågor som visserligen är viktiga, men ändå inte annat än detaljer i sammanhanget. Roten till det onda berör man aldrig. Man tar inte chansen att berätta för väljarna vilka som ligger bakom invandringen. Man försöker inte på allvar konfrontera de politiska fienderna i riksdagen utan ägnar sig mest åt ganska meningslös ordväxling om små detaljer.

Julia Kronlid är snäll. Men hon är naiv och saknar den kraft som behövs för att möta en politisk motståndare i debatt. Ännu värre är att hon saknar politisk medvetenhet om hur viktigt det är att sätta stopp för all fjärrinvandring. Endast folk från vår egen kulturkrets ska kunna invandra i begränsat antal. Hon saknar medvetenhet om att vi behöver öka vår svenska nativitet så att det föds fler svenskar. Hon saknar vilja och mod att ens föreslå att samtliga asylsökande som har kommit till Sverige som kolonisatörer måste återvända.

För något år sedan lade sig Julia Kronlid i konflikten i Ukraina och visade med all tydlighet att hon är politiskt förvirrad. Man kan naturligtvis ha vilka åsikter man vill om partier i andra länder, men Julia Kronlid gick ut som representant för SD och sade om partiet Svoboda:

”Det är oroande att det finns ett extremistiskt parti som Svoboda representerat i regeringen i Kiev, som vår utrikesminister märklig nog inte vill ta avstånd från.”

Det är inte kontroversiellt att ha åsikter om partier i andra länder, men då ska man ha kunskaper och veta vad man talar om. Julia Kronlid hade bara läst om Svoboda i media och gjorde som så många andra. Hon lät sin uppfattning vägledas av globalisternas tidningar. Nu är Svoboda inget att varken gilla eller ens bry sig om eftersom det är ett parti i Ukraina. Det är upptill det ukrainska folket att gilla eller ogilla Svoboda, det är inte svenskarnas sak att lägga sig hur ukrainare sköter sin politik. Det är fullt acceptabelt att ha åsikter om det, men när en svensk politiker utan kunskaper fördömer ett parti i ett annat land så kan det både leda till dåliga relationer mellan länder och bidrar till att sprida hat och fördomar helt i onödan.

Julia Kronlids man har för övrigt varit med i SD men lämnade partiet för att han ansåg att partiet var för extremt.

Till andre vice ordförande för SD valdes Carina Herrstedt. Hon liksom Kronlid valdes inte på några andra meriter än att de varit lojala till partiledningen. Carina Herrstedt är en intellektuell katastrof. Hon är ett sänke för partiet, som även varit inblandad i flera tvivelaktiga turer kring ett tidigare kvinnoförbund, men hon har använts av partiledningen för att gå deras ärenden och belönats med höga poster – trots sin totala inkompetens.

Varken Kronlid eller Herrstedt är kapabla att fatta just någonting om världsproblemen och deras uppkomst eftersom de lever i olika slags bubblor. Kronlid som kristen fundamentalist och Herrstedt som allmänt okunnig om det mesta, men bägge är obrottsligt lojala till partitrojkan vad den än hittar på.

erik-almqvist-twitter

SD fortsätter alltså sin vandring åt fel håll. De knyter upp massa invandringskritiker till sig som kastas ut om de på allvar vill göra något åt de allvarliga problem vi har i landet, men får riksdagsplatser om de försiktigt och ytligt kritiserar den stora invandringen utan att nämna orsakerna och krafterna bakom invandringen.

Vi har alltså ett problem. Problemet är en partitrojka som driver partiet alltmer i liberal rikting. De är nöjda med sin lilla makt, sina framträdanden där de får lysa lite och få sina löner som ger dem ett gott liv. De idealister som älskar sitt land och vill sätta ned foten på allvar åker ut. En efter en. Nu är det Björn Söder som är på väg ut ur kylan. Har han tur kanske han finns med på riksdagslistan nästa gång eftersom han ändå skött sin uppgift som talman väldigt professionellt.

Vi kan låta SD ta över större delen av sjuklöverns väljare. Men det behövs ytterligare en rörelse, ett parti, som agerar betydligt kraftfullare än vad SD gör. SD-ledningen är mätta, trötta och uppgivna.

Vi hoppas fortfarande att Sverigedemokratisk Ungdom ska bilda ett nytt moderparti. Eller att någon eller några med hyfsat goda kvaliteter sätter igång med partibildning. Det kommer att bli en stark kraft i svenskt politik.

Relaterat:

Sverigedemokraternas landsdagar i helgen – glöden för Sverige är bortblåst

Borde SD läggas ned? (Jan Milld) 

Russofobisk SD-film (Jan Milld)

 

Björn Söder mer populär än Åkesson?

Den slutsatsen kan man dra efter att Björn Söder idag lyckades hindra partitrojkan, Richard Jomshof, Mattias Karlsson och Jimmie Åkesson, från att få igenom ett förslag som skulle göra SD mer totalitärt. Det gällde frågan om slopandet av förste och andre vice ordförande som partiledningen förslagit.

Björn Söder föreslog att posterna skulle finnas kvar och lyckades få med sig en majoritet för sin åsikt. För att partitrojkan skulle få igenom sitt förslag hade de behövt två tredjedelar av rösterna, men fick mindre än hälften. Här visar det sig tydligt att Richard Jomshof, Mattias Karlsson och Jimmie Åkesson brister i omdöme och att Björn Söder faktiskt är betydlig klokare än dem.

Partitrojkan förlorade också en omröstning om att partiet ska kunna stänga av en medlem under tiden som denne utreds av medlemsutskottet. Frågan sköts på framtiden och tas upp igen om två år.

Relaterat:

SD-ledningen överkörd på landsdagarna

Sverigedemokraternas landsdagar i helgen – glöden för Sverige är bortblåst

Sverigedemokraterna går starkt framåt i många opinionsundersökningar och de flesta invandringskritikerna gläds åt det. Det finns dock ett antal problem som solkar ned bilden av SD som det framgångrika invandringskritiska alternativet.

Det första är att partiet sedan riksdagsinträdet har inlett en ny strategi som innebär att ledartrojkan Richard Jomshof, Mattias Karlsson och Jimmie Åkesson vill säkra sin politiska makt, sin ekonomiska ställning och sin personliga karriär.

Bortsett från en del befogade uteslutningsärenden så har partiledningen systematiskt motat ut personer som skulle kunna vara en stor tillgång för partiet då de har utfört ett gott arbete, varit populära och begåvande. Det fel som de har begått är att de haft åsikter som baserats på en äkta vilja att rädda vårt land och inte på att göra karriär och sitta på en maktposition för sin egen vinnings skull. Många av de uteslutna har varit goda idealister som på ett ärligt och hedervärt sätt offrat sina karriärer för att hjälpa SD att bli större. Men trots det har de blivit uteslutna ur partiet.

erik-almqvist-twitter

Personer som Gustav Kasselstrand, William Hahne och Jessica Ohlson är tre av många populära och duktiga människor som uteslutits ur SD. Det för att partiledningen inte vill släppa fram begåvningar som i kraft av sin popularitet ska kunna hota deras ställning. SD klippte sedan banden med Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) och organisationens 4 000 medlemmar. Beslutet togs egenmäktigt av partistyrelsen, som numera är en samling ja-sägare som inte vill riskera sina positioner. De som ifrågasatte beslutet blev sedan uppsatta på ”svarta listan” och hindras nu från att göra vidare karriär i partiet.

Att säga att SD är toppstyrt är en underdrift. När SD beklagar sig över att SD-medlemmar utesluts ut fackförbund, så är det en västanfläkt mot vad SD själva gör idag mot sina egna medlemmar.

Toppstyret i partiet kan bara bestå om resten av partiet inte opponerar sig eller ifrågasätter beslut som tas. Många tror att partiets framgångar i opinionsmätningar beror på partitrojkans och Jimmie Åkesson förträffliga ledaregenskaper och debattskicklighet. Det stämmer inte.

Först ska det sägas att ledartrojkan har flera goda egenskaper. De är inga idioter. Deras politiska rutin och vana vid att hantera media är mycket stor. De ser prydliga ut och inger ett visst förtroende när de framträder. Men där stannar det.

Det finns många personer som skulle klara deras uppgifter betydligt bättre och få partiet att växa ännu mer ännu snabbare. Partiets ökning beror huvudsakligen på att allmänheten desperat söker efter politiska alternativ som kan rädda Sverige. Just nu finns bara SD och då lägger man sin röst på det partiet trots bristerna, brister som de flesta inte är uppmärksamma på. Det huvudsakliga skälet till SD:s ökning är Stefan Löfvens politik, inte partitrojkans skicklighet.

Det andra är att SD har en rad underliga åsikter om flyktingpolitiken och massinvandringen som kan te sig skrämmande. SD valde mitt under brinnande invasion att vilja öka antalet kvotflyktingar från 1 900 till 4 000 per år. Jimmie Åkesson säger ofta att även om SD skulle få makten så kommer invandringen att fortsätta med arbetskraftsinvandring, kvotflyktingar och annan invandring. Åkesson har under asylkrisen aldrig satt ned foten för att på allvar markera hur allvarligt hotet mot Sverige är. SD har inte heller för avsikt att utvisa eller reptriera alla dessa migranter som kommit i hundratusental. De ska få stanna i Sverige om SD får bestämma. SD har övergivit tanken på att Sverige är svenskarnas land och lagt sig till med något som kallas ”öppen svenskhet” vilket innebär att alla folk och etniska grupper kan ”bli svenskar”, trots att själva begreppet svensk innebär att man tillhör det svenska folket.

Det finns många andra märkligheter i SD:s politik. Det gäller bland annat utrikespolitiken och det gäller frågan om ”vinster i välfärden” där det påstås att SD-ledningen nu öppnat för att acceptera att profitörer kan tjäna pengar på asylpolitiken. Om det är sant kommer att visa sig i helgen då frågan kommer upp på bordet.

Det tredje är att SD har en maktordning som inte bara innebär toppstyre utan att makten centraliseras på ett sätt som bara kan ske i ett totalitärt parti. Idag har Björn Söder valt att reservera sig mot ett förslag om att ta bort posterna som förste och andre vice ordförande i partiet. Det är Jimmie Åkesson som föreslagit att dessa poster ska bort och syftet med det är att förstärka toppstyret ytterligare. I det här fallet innebär det att Jimmie Åkesson får ännu mer makt. Kritiker har redan liknat honom vid en ny Stalin efter massuteslutningarna av SDU och nu vill alltså Åkesson gå ännu längre.

Han vill helt enkelt kunna handplocka en ersättare vid eventuell frånvaro, som han gjorde under sin sjukskrivning. Då var Jonas Åkerlund förste vice ordförande, men den rollen trädde han aldrig in i. Det blev istället vännen Mattias Karlsson som ersatte Åkesson efter Åkessons eget önskemål.

Mattias Karlsson är den som mest aktivt verkat för snabba uteslutningsprocesser mot ”ideologiska avvikare” och det anses att han i flera fall fabulerat anklagelser för att påskynda uteslutningsprocesser. Just i dagarna visar det sig att den tidigare partiledaren Mikael Jansson kommer att petas från styrelsen för att han ogillade uteslutningen av Gustav Kasselstrand.

SD-ledningen uppför sig väldigt omoget och när Jessica Ohlsson från SD skulle uteslutas vågade inte Richard Jomshof debattera med henne i TV. Han gömde sig bakom ett bord. Det är inte bara ett toppstyrt parti, det är en partiledning som flyr från all kritik och gömmer sig så snart de kritiseras. När Fria Tider kritiserade partiets behandling av SDU så skrev Mattias Karlsson brev till Expo och ville ha hjälp med att hitta något ofördelaktigt om Fria Tider. Dessutom kallade han Fria Tider för ”neofascistiskt”. Det säger ganska mycket om partitrojkans kvaliteter.

Det fjärde är att interndemokratin är satt ur spel helt och hållet vilket har visat sig många gånger. Många märkliga turer om hur man lyfter varandras löner visar också på något som liknar korruption. När Mattias Karlsson höjde sin lön drastiskt, trots att den redan var hög, så reagerade även Björn Söder öppet med tydlig kritik och sade att det var ”riktigt, riktigt illa”.

Hur illa interndemokratin fungerar visar sig bäst i det möte som SD-Stockholm hade när William Hahne kandiderade till posten som ordförande för att få bort den totalt inkompetente Maria Danielsson. Partitrojkan skickade ut folk till det möte som skulle hållas, för att visa stöd till Maria Danielsson och samtidigt registrera vilka som skulle rösta på Hahne. Avsikten var att sedan utesluta dem som röstade på Hahne och mycket riktigt blev flera av dem uteslutna, trots att de var politiska begåvningar och i flera fall betydligt klokare än någon i partitrojkan.

Mötet slutade trots hot från partiledningen med att William Hahne vann omröstningen. Det var då partitrojkan i SD förstod att det finns massa begåvade människor i partiet som kan hota deras personliga makt.

flaggor-sdu
SDU:s vilja att rädda Sverige är större än SD:s

Därefter klipptes alla band till SDU och deras 4 000 medlemmar. Det är tragiskt eftersom SDU representerar en bättre anda, mer intellektuell skärpa och en mer sympatisk framtoning än partitrojkan. Allmänheten hade kunnat få ett bättre grepp om vilka faror som hotar landet om dessa ungdomar hade fått fortsätta klättra i partiet. De skulle ha lyckats framföra sina mera tydligt invandringskritiska åsikter på ett mera pedagogiskt sätt. De hade kunnat höja kvaliteten i hela partiet om de fått stanna kvar.

Efter att SD klippte banden med SDU har några levt i förhoppningen att landsdagarna nu i helgen ska ändra på det beslutet och ta tillbaka det uteslutna ungdomsförbundet. Det kommer inte att ske och det är kanske lika bra.

Däremot är det viktigt att SDU kan förvalta sina kunskaper, sin glöd och sin vilja att uträtta något gott för landet. Det absolut bästa sättet att göra det på är att bilda ett nytt moderparti. Uppdraget kan ju gå till Gustav Kasselstrand och andra som blivit för gamla för SDU. Situationen i Sverige är absolut katastrofal, inte bara rent invandringspolitiskt utan och intellektuellt när vi varje dag utsätts för en hjärntvätt i media med ett språk som är ljusår borta från den verklighet som många av oss befinner sig i.

Eftersom det redan finns ett bra ungdomsförbund, Sverigedemokratisk ungdom, så behövs bara ett nytt moderparti. Ett nytt sådant kommer att få ett enormt stort stöd och kan växa mycket snabbt. Ända sedan SD inledde sina utrensningar så har en önskan om ett nytt parti bara växt. Och sedan SDU sparkades ut ur partiet så har önskemålen om ett nytt parti ökat dramatiskt.

För det femte så befinner sig SD storleksmässigt vid en kritisk punkt. Den invandringskritiska allmänheten är så stor att det finns utrymme för ytterligare ett invandringskritiskt parti under förutsättningen att man sköter sina kort väl. Många väljare som röstar på SD vill ha tillbaka sitt land. De är inte nöjda med att dagens politiker inklusive SD tänker låta alla migranter bo kvar i landet. SD är liberala. Det behövs ett mer konservativt parti som sätter ned foten även i den här frågan. Ett sådant parti kommer visserligen att få en del problem med hysteriska påhopp från media, men också mycket stort stöd från den invandringskritiska opinionen i landet, som är mycket stor och med ett nytt parti kan bli ännu större.

En annan viktig fråga som SD fullständigt har övergivit, om de någonsin drivit den, är frågan om den svenska nativiteten. Vi behöver höja statusen för familjebildning i landet, vi behöver fler svenska barn och vi behöver en ny familjepolitik som gör det möjligt ekonomiskt för en familj att kunna ha 4-5 barn och att (i första hand) modern ska kunna vara hemma med barnen tills de börjar skolan. Hela den demografiska situationen måste ses över. Dessutom måste den yngre delen av svenska folket börja inrikta sig på att bilda familj och skaffa barn tidigare i livet än vad som sker idag.

Det finns många viktiga frågor för ett nytt parti att driva, men eftersom läget är akut hoppas vi att någon klok människa skyndsamt drar igång ett sådant projekt och gör det på ett seriöst och moget sätt. Vi är många som är beredda att hoppa på ett sådant tåg och ge det allt stöd.

Relaterat:

Det handlar om friheten, Fria Tider

Jimmie Åkessons svärmor överger SD

Wigh: Styrelsen styr inte partiet

Mattias Karlsson jämförs med Stalin

 

Klarspråk från Gustav Kasselstrand om massövervakningen av medlemmar i SD

Gustav Kasselstrand har alltid varit uppskattad för sina raka kommentarer och sin ärlighet. Att hans tvingades ut ur SD är skrämmande, men ju mer som kommer fram av den röta som råder i partitoppen ju mer visar det sig hur rätt han och SDU-toppen har haft hela tiden. Idag skriver Gustav Kasselstrand på Facebook:

Efter dagens avslöjande om att Sverigedemokraternas IT-ansvarige Edward Plainview och personalchef Martin Kirchberg har utsatt anställda för DDR-liknande massövervakning (bland annat genom att ha läst av alla mejl och installerat spionprogram på de anställdas datorer) så kräver nu Björn Söder att de två tjänstemännen sparkas. Något annat vore ju naturligtvis otänkbart efter detta avslöjande.

(Aftonbladets artikel – via unvis)

Men vad gör Richard Jomshof i detta läge? Jo, han går istället ut och förklarar att han har förtroende för de två tjänstemännen. Som vanligt hörs ingenting av Jimmie Åkesson, som tycks allt mer passiv och håglös i sitt så kallade partiordförandeskap. Men jag har alltid lärt mig att den som tiger samtycker, så om de två tjänstemännen får stanna kan jag inte dra någon annan slutsats än att Jomshof, Åkesson, Karlsson och de andra i partiledningen står bakom massövervakningen och spioneriet. Det visar på en svår paranoia (och inkompetens) hos människor som uppenbarligen är livrädda att tappa kontrollen över partiet.

Det finns enkla lösningar på problemet.

1. Sparka de två tjänstemännen med omedelbar verkan.
2. Jomshof, Åkesson och Karlsson bör ställa sina platser till förfogande.
3. Låt demokratiska krafter ta över stafettpinnen efter dem.

Om Jomshof inte avgår bevisar det vad många redan sagt flera gånger och ger bara mer bränsle till alla som ser en korrumperad partitopp utan skrupler.

richard-jomshof-png

Är Richard Jomshof en ärlig politiker eller ljuger han för att skydda sig själv?