Tagg: Gustav Kasselstrand

Gustav Kasselstrand och Erik Berglund om svensk nationalism

 

Innehåll:

I det femtonde avsnittet av Den kokta grodan:

✓ Svenskarnas förhållande till nationalism

✓ Nationalstaten som ett lagbygge

✓ Nationaldagen, varför firas den inte ordentligt?

✓ Den svenska självförnekelsen

✓ ”Man vet inte vad man har förrän man har förlorat det… Han tog Sverige för givet.”

Kasselstrand & Berglund: Den Kokta Grodan

Avsnitt 1, säsong 1.

Den kokta grodan är en podcast om Sverige.

Podcasten lanserades i januari 2016 av Gustav Kasselstrand och Erik Berglund.

Följ oss på sociala medier:

Facebook: www.facebook.com/DenKoktaGrodan/
Twitter: twitter.com/DenKoktaGrodan
Instagram: www.instagram.com/denkoktagrodan/

Om Gustav Kasselstrand och Erik Berglund fortsätter i den här uppmuntrande och kaxiga stilen så är en succé given. Det finns inte så många bra poddar i Sverige så Kasseslatrand och Berglund behövs verkligen.

Sverigedemokraternas landsdagar i helgen – glöden för Sverige är bortblåst

Sverigedemokraterna går starkt framåt i många opinionsundersökningar och de flesta invandringskritikerna gläds åt det. Det finns dock ett antal problem som solkar ned bilden av SD som det framgångrika invandringskritiska alternativet.

Det första är att partiet sedan riksdagsinträdet har inlett en ny strategi som innebär att ledartrojkan Richard Jomshof, Mattias Karlsson och Jimmie Åkesson vill säkra sin politiska makt, sin ekonomiska ställning och sin personliga karriär.

Bortsett från en del befogade uteslutningsärenden så har partiledningen systematiskt motat ut personer som skulle kunna vara en stor tillgång för partiet då de har utfört ett gott arbete, varit populära och begåvande. Det fel som de har begått är att de haft åsikter som baserats på en äkta vilja att rädda vårt land och inte på att göra karriär och sitta på en maktposition för sin egen vinnings skull. Många av de uteslutna har varit goda idealister som på ett ärligt och hedervärt sätt offrat sina karriärer för att hjälpa SD att bli större. Men trots det har de blivit uteslutna ur partiet.

erik-almqvist-twitter

Personer som Gustav Kasselstrand, William Hahne och Jessica Ohlson är tre av många populära och duktiga människor som uteslutits ur SD. Det för att partiledningen inte vill släppa fram begåvningar som i kraft av sin popularitet ska kunna hota deras ställning. SD klippte sedan banden med Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) och organisationens 4 000 medlemmar. Beslutet togs egenmäktigt av partistyrelsen, som numera är en samling ja-sägare som inte vill riskera sina positioner. De som ifrågasatte beslutet blev sedan uppsatta på ”svarta listan” och hindras nu från att göra vidare karriär i partiet.

Att säga att SD är toppstyrt är en underdrift. När SD beklagar sig över att SD-medlemmar utesluts ut fackförbund, så är det en västanfläkt mot vad SD själva gör idag mot sina egna medlemmar.

Toppstyret i partiet kan bara bestå om resten av partiet inte opponerar sig eller ifrågasätter beslut som tas. Många tror att partiets framgångar i opinionsmätningar beror på partitrojkans och Jimmie Åkesson förträffliga ledaregenskaper och debattskicklighet. Det stämmer inte.

Först ska det sägas att ledartrojkan har flera goda egenskaper. De är inga idioter. Deras politiska rutin och vana vid att hantera media är mycket stor. De ser prydliga ut och inger ett visst förtroende när de framträder. Men där stannar det.

Det finns många personer som skulle klara deras uppgifter betydligt bättre och få partiet att växa ännu mer ännu snabbare. Partiets ökning beror huvudsakligen på att allmänheten desperat söker efter politiska alternativ som kan rädda Sverige. Just nu finns bara SD och då lägger man sin röst på det partiet trots bristerna, brister som de flesta inte är uppmärksamma på. Det huvudsakliga skälet till SD:s ökning är Stefan Löfvens politik, inte partitrojkans skicklighet.

Det andra är att SD har en rad underliga åsikter om flyktingpolitiken och massinvandringen som kan te sig skrämmande. SD valde mitt under brinnande invasion att vilja öka antalet kvotflyktingar från 1 900 till 4 000 per år. Jimmie Åkesson säger ofta att även om SD skulle få makten så kommer invandringen att fortsätta med arbetskraftsinvandring, kvotflyktingar och annan invandring. Åkesson har under asylkrisen aldrig satt ned foten för att på allvar markera hur allvarligt hotet mot Sverige är. SD har inte heller för avsikt att utvisa eller reptriera alla dessa migranter som kommit i hundratusental. De ska få stanna i Sverige om SD får bestämma. SD har övergivit tanken på att Sverige är svenskarnas land och lagt sig till med något som kallas ”öppen svenskhet” vilket innebär att alla folk och etniska grupper kan ”bli svenskar”, trots att själva begreppet svensk innebär att man tillhör det svenska folket.

Det finns många andra märkligheter i SD:s politik. Det gäller bland annat utrikespolitiken och det gäller frågan om ”vinster i välfärden” där det påstås att SD-ledningen nu öppnat för att acceptera att profitörer kan tjäna pengar på asylpolitiken. Om det är sant kommer att visa sig i helgen då frågan kommer upp på bordet.

Det tredje är att SD har en maktordning som inte bara innebär toppstyre utan att makten centraliseras på ett sätt som bara kan ske i ett totalitärt parti. Idag har Björn Söder valt att reservera sig mot ett förslag om att ta bort posterna som förste och andre vice ordförande i partiet. Det är Jimmie Åkesson som föreslagit att dessa poster ska bort och syftet med det är att förstärka toppstyret ytterligare. I det här fallet innebär det att Jimmie Åkesson får ännu mer makt. Kritiker har redan liknat honom vid en ny Stalin efter massuteslutningarna av SDU och nu vill alltså Åkesson gå ännu längre.

Han vill helt enkelt kunna handplocka en ersättare vid eventuell frånvaro, som han gjorde under sin sjukskrivning. Då var Jonas Åkerlund förste vice ordförande, men den rollen trädde han aldrig in i. Det blev istället vännen Mattias Karlsson som ersatte Åkesson efter Åkessons eget önskemål.

Mattias Karlsson är den som mest aktivt verkat för snabba uteslutningsprocesser mot ”ideologiska avvikare” och det anses att han i flera fall fabulerat anklagelser för att påskynda uteslutningsprocesser. Just i dagarna visar det sig att den tidigare partiledaren Mikael Jansson kommer att petas från styrelsen för att han ogillade uteslutningen av Gustav Kasselstrand.

SD-ledningen uppför sig väldigt omoget och när Jessica Ohlsson från SD skulle uteslutas vågade inte Richard Jomshof debattera med henne i TV. Han gömde sig bakom ett bord. Det är inte bara ett toppstyrt parti, det är en partiledning som flyr från all kritik och gömmer sig så snart de kritiseras. När Fria Tider kritiserade partiets behandling av SDU så skrev Mattias Karlsson brev till Expo och ville ha hjälp med att hitta något ofördelaktigt om Fria Tider. Dessutom kallade han Fria Tider för ”neofascistiskt”. Det säger ganska mycket om partitrojkans kvaliteter.

Det fjärde är att interndemokratin är satt ur spel helt och hållet vilket har visat sig många gånger. Många märkliga turer om hur man lyfter varandras löner visar också på något som liknar korruption. När Mattias Karlsson höjde sin lön drastiskt, trots att den redan var hög, så reagerade även Björn Söder öppet med tydlig kritik och sade att det var ”riktigt, riktigt illa”.

Hur illa interndemokratin fungerar visar sig bäst i det möte som SD-Stockholm hade när William Hahne kandiderade till posten som ordförande för att få bort den totalt inkompetente Maria Danielsson. Partitrojkan skickade ut folk till det möte som skulle hållas, för att visa stöd till Maria Danielsson och samtidigt registrera vilka som skulle rösta på Hahne. Avsikten var att sedan utesluta dem som röstade på Hahne och mycket riktigt blev flera av dem uteslutna, trots att de var politiska begåvningar och i flera fall betydligt klokare än någon i partitrojkan.

Mötet slutade trots hot från partiledningen med att William Hahne vann omröstningen. Det var då partitrojkan i SD förstod att det finns massa begåvade människor i partiet som kan hota deras personliga makt.

flaggor-sdu
SDU:s vilja att rädda Sverige är större än SD:s

Därefter klipptes alla band till SDU och deras 4 000 medlemmar. Det är tragiskt eftersom SDU representerar en bättre anda, mer intellektuell skärpa och en mer sympatisk framtoning än partitrojkan. Allmänheten hade kunnat få ett bättre grepp om vilka faror som hotar landet om dessa ungdomar hade fått fortsätta klättra i partiet. De skulle ha lyckats framföra sina mera tydligt invandringskritiska åsikter på ett mera pedagogiskt sätt. De hade kunnat höja kvaliteten i hela partiet om de fått stanna kvar.

Efter att SD klippte banden med SDU har några levt i förhoppningen att landsdagarna nu i helgen ska ändra på det beslutet och ta tillbaka det uteslutna ungdomsförbundet. Det kommer inte att ske och det är kanske lika bra.

Däremot är det viktigt att SDU kan förvalta sina kunskaper, sin glöd och sin vilja att uträtta något gott för landet. Det absolut bästa sättet att göra det på är att bilda ett nytt moderparti. Uppdraget kan ju gå till Gustav Kasselstrand och andra som blivit för gamla för SDU. Situationen i Sverige är absolut katastrofal, inte bara rent invandringspolitiskt utan och intellektuellt när vi varje dag utsätts för en hjärntvätt i media med ett språk som är ljusår borta från den verklighet som många av oss befinner sig i.

Eftersom det redan finns ett bra ungdomsförbund, Sverigedemokratisk ungdom, så behövs bara ett nytt moderparti. Ett nytt sådant kommer att få ett enormt stort stöd och kan växa mycket snabbt. Ända sedan SD inledde sina utrensningar så har en önskan om ett nytt parti bara växt. Och sedan SDU sparkades ut ur partiet så har önskemålen om ett nytt parti ökat dramatiskt.

För det femte så befinner sig SD storleksmässigt vid en kritisk punkt. Den invandringskritiska allmänheten är så stor att det finns utrymme för ytterligare ett invandringskritiskt parti under förutsättningen att man sköter sina kort väl. Många väljare som röstar på SD vill ha tillbaka sitt land. De är inte nöjda med att dagens politiker inklusive SD tänker låta alla migranter bo kvar i landet. SD är liberala. Det behövs ett mer konservativt parti som sätter ned foten även i den här frågan. Ett sådant parti kommer visserligen att få en del problem med hysteriska påhopp från media, men också mycket stort stöd från den invandringskritiska opinionen i landet, som är mycket stor och med ett nytt parti kan bli ännu större.

En annan viktig fråga som SD fullständigt har övergivit, om de någonsin drivit den, är frågan om den svenska nativiteten. Vi behöver höja statusen för familjebildning i landet, vi behöver fler svenska barn och vi behöver en ny familjepolitik som gör det möjligt ekonomiskt för en familj att kunna ha 4-5 barn och att (i första hand) modern ska kunna vara hemma med barnen tills de börjar skolan. Hela den demografiska situationen måste ses över. Dessutom måste den yngre delen av svenska folket börja inrikta sig på att bilda familj och skaffa barn tidigare i livet än vad som sker idag.

Det finns många viktiga frågor för ett nytt parti att driva, men eftersom läget är akut hoppas vi att någon klok människa skyndsamt drar igång ett sådant projekt och gör det på ett seriöst och moget sätt. Vi är många som är beredda att hoppa på ett sådant tåg och ge det allt stöd.

Relaterat:

Det handlar om friheten, Fria Tider

Jimmie Åkessons svärmor överger SD

Wigh: Styrelsen styr inte partiet

Mattias Karlsson jämförs med Stalin