Etikett: sverigedemokraterna

Landsförrädarpartiet Sverigedemokraterna

Det är ganska många som nu har fattat att Sverigedemokraterna inte är ett Sverigevänligt parti. SD är ett parti som går de nuvarande makthavarnas ärenden och vill ha samma slags mångetniska land som de övriga partierna vill ha. SD leds av människor som tycks ha till främsta uppgift att utesluta medlemmar som vill framföra kritik mot det mångetniska vansinnet eller mot makthavarna som ligger bakom förstörelsen av Sverige.

Igår fattade en enhällig partistyrelse beslut om att utesluta Anna Hagwall för att hon kritiserat mediernas makt och Bonniers maktmonopol. Trots att Bonniers maktmonopol är ett faktum så framställdes Anna Hagwall som en ”antisemit” av partiledningen. Bonniersföretagen ägs av en judisk familj, men uppenbarligen får man inte kritisera företag som ägs av judar – inte ens om dessa företag bedriver landsförrädisk opinionsbildning.

Anna Hagwalls kritik mot media hade kunna tjäna som ett bra debattunderlag där man försöker komma fram till hur man ska hantera maktens medier, men SD:s partiledning satte stopp för det.

Vilka är då landsförrädarna i SD:s partistyrelse som uteslöt Anna Hagwall?

Jimmie Åkesson
Julia Kronlid
Carina Herrstedt
Björn Söder
Mattias Karlsson
Richard Jomshof
Sven-Olof Sällström
Johnny Skalin
David Lång
Mattias Bäckström Johansson
Therese Borg
Paula Bieler
Oscar Sjöstedt
Roger Hedlund
Magnus Olsson
Christina Östberg

Suppleanter är:

Markus Wiechel
Stefan Jacobsson
Aron Emilsson
Maria Liljedahl
Heikke Klaavuniemi
Andreas Feymark
Peter Lundgren

Om det verkligen finns en enda person med ”Sverigevänliga” åsikter som på fullt allvar tror att Sverigedemokraterna skulle kunna åstadkomma någon skillnad om de fick makten så är denne person hopplöst naiv.

SD kan inte uträtta någonting annat än att locka till sig människor som tror att de kommit till en rörelse som vill svenskarnas väl. Så är inte fallet. SD är ett landsförrädarparti av nästan samma slag som övriga riksdagspartier.

Om våra läsare ännu inte har uppfattat det så ägnar vi en del tid åt att försöka bilda en ny Sverigevänlig folkrörelse som kommer att leda Sverige åt rätt håll – inte åt fel håll som SD gör.

För stunden kommer vi inte att kommentera alla galenskaper som sker i vårt land varje dag utan fokus ligger på att skapa ett nytt politiskt program för en ny folkrörelse som ska försvara Sverige och svenska folket. Vi kommer på sikt bjuda in folk som vill medverka i att en ny rörelse ser dagens ljus.

Relaterat:

Ligger Anna Hagwall och Behrang Miri med varandra?

Pavlovs hundar i Sverigedemokraterna

Så blev Jimmie Åkesson Sveriges mest korrumperade politiker någonsin

Anna Hagwall utesluts ur SD

Sverigedemokraternas nya viktiga stridsfråga…

Det högerextrema, främlingsfientliga, rasistiska, fascistiska och nazistiska Sverigedemokraterna som vill kasta ut alla invandrare från Sverige har tagit upp en ny viktig stridsfråga.

Under hela mandatperioden sedan valet har SD inte behövt driva en enda fråga. Media serverar nämligen SD:s program till allmänheten som får veta hur extremt SD är. När folk då röstar på SD hoppas väljarna också att partiet ska leverera i form av kampanjer eller initiativ mot massinvandringen och alla dess konsekvenser.

Men samma allmänhet får aldrig veta att partiet har övergivit precis allt det som folk inbillar sig att partiet står för. Media ser till att hålla allmänheten lyckligt ovetande om att partiet har svikit på precis alla områden, från invandringspolitik till utrikespolitik. SD har närmat sig moderaterna så mycket att det är svårt att skilja partierna åt. SD av idag är ett problem, ingen tillgång.

I Kävlinge kommun har partiet liksom i många andra kommuner mest suttit och sovit under mandatperioden, men en av partiföreträdarna i Kävlinge har tydligen vaknat till liv – i alla fall tillfälligt. Det är självaste gruppledaren Lars Andersson som visat sig vara på hugget ordentligt.

Egentligen var det inte Andersson själv som vaknade utan hans tolvåriga dotter. Hon fick Andersson att inse att ballonger kan vara ett större hot mot Sverige än den migrationspolitik som leder till att svenskarna redan om nio år kommer att vara i minoritet i sitt eget land. I jämförelse med ballonger är migrationspolitiken en helt oviktig och futtig fråga. Att Sverige byter ut sin befolkning är ingenting mot det hot som ballonger kan utgöra.

ballons2
Sveriges ödesfråga?

Efter ett samtal med dottern har Lars Andersson nu insett att partyballonger är det farligaste som finns. Tack Lars för att du upptäckte hotet mot Sverige i tid!

Lars Andersson väckte hela den sovande partigruppen i Kävlinge och fick dem att inse hur viktigt det är att hindra ballonger från att flyga upp i luften när eleverna i årskurs sex släpper ut ballonger i samband med skolavslutningen. Partiet har undersökt alla tänkbara faror med ballonger. De har läst rapporter från olika miljöinstitut och gnuggat sina geniknölar för att gå igenom vad som kan hända när ballonger släpps upp i luften. Partigruppen kom efter en tid fram till att de kan gå sönder och falla till marken.

Ballongproblemet är Sveriges ödesfråga.

SD kanske kan bjuda in alla kolonisatörer som man vill ska stanna i Sverige och hjälpa till med att jaga ballonger och få stopp på det allvariga hotet mot vår nation.

SD vill dessutom stoppa alla ballongutsläpp omedelbart. Kul att det finns något som partiet vill stoppa.

Så blev Jimmie Åkesson Sveriges mest korrumperade politiker någonsin

Jimmie Åkessons väg från ungdomspolitiker i Sverigedemokraterna till att bli partiledare och sedan den mest korrumperade politiker som Sverige någonsin har haft är skrämmande läsning.

Ingen annan politiker i Sveriges historia har kunnat agera så korrumperat inom sitt parti utan att avsättas eller avgå frivilligt. För många politiker har det räckt med att de har fuskat med TV-licensen för att de skulle avgå. När det gäller Jimmie Åkesson så har han under en lång följd av år ägnat sig åt metoder som ingen annan partiledare skulle kunna komma undan med. Att den Sverigedemokratiska partitoppen lyckats behålla sin makt beror uteslutande på maktmissbruk. Man har på ett systematiskt sätt tillsatt människor vars enda egenskap är att de är blint lojala till partiledningen, samtidigt som man sparkat ut människor som kritiserat partitoppens maktmissbruk.

Jimmie Åkessons metoder för att tillsammans med Mattias Karlsson och Richard Jomshof säkra sin makt och sparka ut politiska konkurrenter och duktiga medarbetare präglas av inte bara av ohederligt beteende utan också av det faktum att man använt miljoner ur partikassan för att bli av med obekväma partiföreträdare.

Det beteende som vi ser så tydligt i partitoppen är inte bara skadligt för partiet. När politiska företrädare inom partiet ställer upp på partiledningens maktmissbruk och blir en del av den korrumperade kulturen inom partiet så är det till skada för hela den invandringskritiska opinionen.

Invandringskritiker har länge tvingats arbeta i underläge för att komma åt media och politikers lögner i invandringspolitiska frågor. I stort sett all alternativmedia bygger på kritik mot makthavarnas lögner och propaganda om det mångkulturella samhällets förträfflighet.

När vi nu ser hur makthavarna inom Sverigedemokraterna bygger sin makt på lögner och maktmissbruk så är det en del av samma problematik som vi måste bekämpa för att kunna göra Sverige till ett bra land.

Sverigedemokratiska politiker i partitoppen bryr sig inte längre om Sverige, de bryr sig endast om sin egen makt, sin egen lön och sitt eget välbefinnande.

Om det idag finns invandringskritiker som tror att Sverigedemokraterna kan eller vill åstadkomma några politiska förbättringar så är de hopplöst naiva. I stort sett alla idealistiskt sinnade invandringskritiker som gått in i SD med själ och hjärta för att göra Sverige bättre ha rensats ut för att de upptäckt maktmissbruk inom partiet. Att det idag finns människor inom SD som ser maktmissbruket, men tiger om det är skamligt. De medverkar bara till att befästa en partikultur som är skadlig för alla.

Under den värsta asylvågen någonsin till Sverige 2015-2016 ägnade sig Sverigedemokraterna huvudsakligen åt att rensa ut duktiga politiker. Man bröt med hela ungdomsförbundet SDU samtidigt som man noga undvek att kritisera makthavarnas politik – utom lite marginellt för formens skull.

Sverigedemokraterna utvecklade istället en politik för hur man skulle kunna ”integrera nyanlända” och hur man skulle öka flyktingkvoten till Sverige. Sverige är på väg att gå under som svenskt land och då undviker partiet att ta strid mot de makthavare som förstör Sverige.

I dagarna har riksdagsledamoten Anna Hagwall hotats med uteslutning ur partiet för att hon skrev en motion med önskemål om att vilja minska de stora mediekoncernernas makt. Jimmie Åkesson gick genast ut och fördömde både motionen och Hagwall och menare att hon kan komma att uteslutas.

Sverigedemokraterna är idag ett obotligt fall – ett genomruttet parti.

Det finns människor som av naivitet tror att någonting kan bli bättre i partiet. Men det är en omöjlighet. Partiets utveckling åt fel håll har redan gått alldeles för långt och de flesta höga företrädarna sitter på sina positioner i första hand för att de är lojala med partiledningen. Kompetens kommer i andra eller tredje hand.

Den politiska vilsenheten i partiet är skrämmande och skulle kräva en särskild genomgång. I Sverige kommer det att vara politiska stiltje ända fram tills något nytt parti bildas. Medias kampanjer mot SD som ett ”rasistiskt” och ”nazistiskt” kan få många att tro att det finns ett korn av etnisk medvetenhet inom partiet, men så är inte fallet. SD är med på det tåg som vill förvandla Sverige från ett etnisk homogent land (svenskarnas land) till ett mångetniskt land (ett allemansland). Partiledningen har många gånger varit tydlig med att den som försvarar de etniska svenskarnas rätt till sitt eget land kommer att uteslutas.

Vi har alltså att inte bara att göra med ett parti som är korrumperat utan också att göra med ett parti som är landsförrädiskt.

Vi bjuder på ett stort antal länkar som bekräftar vad vi säger. Den som vill kan i lugn och ro granska alla turer i SD sedan partiet kom in i riksdagen.

Maktkorruptionen inleddes direkt efter riksdagsinträdet 2010, men år 2013 släppte partiledningen alla spärrar och blev en hänsynslös maktmaskin som körde över sina egna medlemmar, förtalade sina egna medlemmar, hotade sina egna medlemmar och slutligen kastade ut dem ur partiet utan att ens tacka för det storartade arbete som många av de uteslutna gjort för partiet.

Jimmie Åkesson är utan tvekan den värsta politiker som Sverige någonsin har drabbats av när det gäller maktmissbruk, utrensningar och hänsynslöst beteende mot egna medlemmar.


Länkar som på olika sätt visar ansvarslöshet och maktmissbruk inom SD.

Ilskan mot Kaj Lundmark i SD Gotland är stor (19 oktober 2016)

SD på Gotland tar öppet avstånd från Sverigevänner (18 oktober 2016)

SD-ledningen tvingar Anna Hagwall att lämna flera poster (8 oktober 2016)

Sverigedemokrat kritiserade medias maktmonopol – riskerar uteslutning (6 oktober 2016)

Sverigedemokraterna vill hjälpa kolonisatörer att ta över Sverige (5 oktober 2016)

Den sanslöse sverigedemokraten Mattias Hans Karlsson (27 september 2016)

Kritik mot SD:s asylpolitik (28 augusti 2016)

Varför vill SD fördubbla antalet kvotflyktingar? (15 juli 2016)

Fem svaga punkter hos SD (7 juli 2016)

Jimmie Åkesson visar vilken förrädare han är (30 juni 2016)

Fria Tider: Därför saknar SD intellektuella (3 juni 2016)

Nato-anhängare blir chefredaktör för SD:s nättidning Samtiden (26 maj 2016)

Skandalen kring Värdlandsavtalet: Släng ut Jimmie Åkesson eller bilda ett nytt parti! SD har just begått moraliskt självmord. (25 maj 2016)

Helt oacceptabelt om Sverigedemokraterna röstar igenom Värdlandsavtalet (24 maj 2016)

Jimmie Åkesson bekräftar en farlig trend i partiet (16 maj 2016)

Vad har Åsa Romson, Jimmie Åkesson och Julia Kronlid gemensamt? (26 april 2016)

Kent Ekeroth ”blockar” kritiker som ifrågasätter SD:s storsatsning på ”nyanlända” (16 april 2016)

Sverigedemokraterna vill underlätta för kolonisatörerna att ta över Sverige – specialskola för ”nyanlända” (30 mars 2016)

Jimmie Åkesson hyllade asylprofitör (26 februari 2016)

SD vill ha ett tillfälligt stopp för nya medborgarskap (23 februari 2016)

Två politiker som kacklar om meningslösheter (9 februari 2016)

Sverigedemokraten Mattias Karlsson är SD:s svar på Mona Sahlin (2 februari 2016)

Jimmie Åkesson tänker offra svenska liv för Frankrikes vansinniga utrikespolitik (17 december 2015)

Sverigedemokraternas moraliska och politiska haveri (29 november 2015)

Sverigedemokraterna tar stora kliv åt fel håll (29 november 2015)

Sverigedemokraternas landsdagar i helgen – glöden för Sverige är bortblåst (27 november 2015)

Utrensningspartiet Sverigedemokraterna utesluter folkvalda politiker (25 oktober 2015)

Viktigare för Sverigedemokraternas partitopp att höja lönen än att stoppa invasionen (8 oktober 2015)

Sverigedemokraternas gruppledare Mattias Karlsson svarar på Margareta Larssons kritik genom att förtala henne. (30 september 2015)

Jimmie Åkessons svärmor överger Sverigedemokraterna, tröttnade på Jomshof och Karlsson (30 september 2016)

Klarspråk från Gustav Kasselstrand om massövervakningen av medlemmar i SD (29 september 2016)

Sverigedemokraterna massövervakar sina egna medlemmar (29 september 2016)

Sverigedemokraterna anpassar sig till sjuklövern och vill öka invandringen (26 september 2016)

Richard Jomshof hotar använda stalinistiska utrensningsmetoder och bryta med SDU. (7 september 2015)

Öppet brev till Gustav Kasselstrand och William Hahne (1 september 2015)

Linus Bylund ger fårskallarna i Sverigedemokraterna ett ansikte (28 mars 2014)

Paula Bieler (SD) hyllar Mona Sahlin på möte mot rasism (17 mars 2014)

Idag tog landsförrädarna över Sverigedemokraterna (15 mars 2014)

Nationalisterna har tröttnat: Sverigedemokraterna kan dra åt helvete (14 mars 2014)

Förvirrad Sverigedemokrat på krigsstigen mot nationalister i Ukraina (14 mars 2014)

Mattias Karlsson snackar skit som vanligt (14 mars 2014)

Sverigedemokraternas valkonferens och den alternativa listan (13 mars 2014)

Minst tre Sverigedemokrater i partitoppen vill att homosexuella par ska få adoptera barn (5 mars 1014)

Efter valet i höst kommer Paula Bieler att vara en av Sverigedemokraternas mest inflytelserika politiker (4 mars 2014)

Motgift.nu om Sverigedemokraterna: ”Ett genomkorrupt jävla skurkgäng” (4 mars 2014)

Sverigedemokraternas riksdagslista är en stor jävla skandal (28 februari 2014)

Tungt avhopp från SD. En av partiets viktigaste kommunpolitiker hoppar av (23 februari 2014)

Sverigedemokraterna vill att somalier ska kunna bli renskötare och ta jobben från samerna (6 februari 2014)

Nya Tider kommenterar Sverigedemokraternas uteslutning av Axel W Karlsson (5 februari 2014)

Sverigedemokraternas fula uteslutning av prästen Axel W Karlsson (2 februari 2014)

Gerd Wall utesluten ur Sverigedemokraterna (2 februari 2014)

Varför har inte Gabriella Hedarv uteslutits ur SD? (30 januari 2014)

Paula Bieler trollar med sanningen i ett pressmeddelande (28 januari 2014)

Härvan med Sverigedemokraternas kvinnoförbund visar på en rutten kultur i partiet (28 januari 2014)

Sverigedemokraten Mattias Karlsson fortsätter att sprida hat mot en utesluten medlem (27 december 2013)

Sverigedemokraterna älskar muslimer (17 december 2013)

Sverigedemokraterna vill registrera invandringskritiker både inom och utanför partiet (11 december 2013)

Sverigedemokrat kritiserade islam: Tvingades lämna partiet (11 december 2013)

Linus Bylund, byfånar, bonnläppar och rasister (11 december 2013)

Mattias Karlsson (SD) vuxenmobbar utesluten medlem (9 december 2013)

Mattias Karlsson och Sverigedemokraterna fortsätter sin hatkampanj mot Fria Tider (21 november 2013)

Paula Bieler på SD-Kuriren släppte lösa hatat mot Fria Tider (19 november 2013)

SD: In med iranier och ut med svenskarna (19 november 2013)

Fortsatt kritik mot Sverigedemokraternas ”nolltolerans” (14 november 2013)

Jonas Åkerlund (SD) är bara väldigt pinsam (13 november 2013)

Ytterligare en Sverigedemokrat utesluten (7 november 2013)

Gustav Kasselstrand ännu mer utfryst ur SD – partiets inre förfall fortsätter (6 november 2013)

Sverigedemokraterna fortsätter att utesluta medlemmar (18 september 2013)

Krönikör på Avpixlat vill ha ett mångetniskt Sverige (17 september 2013)

Sverigedemokraterna backar i SCB:s stora undersökning (4 juni 2013)

Konservativ debattör kritiserar uteslutningen av Patrik Ehn (3 juni 2013)

Ny skandal i SD – Marcus Weichel registrerar meningsmotståndare åt Jimmie Åkesson (30 maj 2013)

Realisten: Sverigedemokraterna lanserar sig som invandrarparti (16 maj 2013)

Partiledardebatten: Jimmie Åkesson går på tomgång, tråkigare partiledare finns inte (5 maj 2013)

Jan Milld har 100 procent rätt i sin kritik mot Jimmie Åkesson (5 maj 2013)

Sverigedemokraternas partiledning stoppade bild som kritiserar fri tandvård för illegala invandrare (5 maj 2013

Jan Milld: Åkesson åker utför (4 maj 2013)

Expo, SD och gammelmedia samarbetar (3 maj 2013)

Sverigedemokraternas vårbudget och landsbygdssatsning är en bluff (2 maj 2013)

Jimmie Åkesson har fått PK-frossa (2 maj 2013)

Deulf: Sverigedemokraterna bönar om att bli älskade av medelklassen (28 april 2013)

Thoralf Alfsson: Uteslutningar (17 april 2013)

Realisten: Toppstyrda SD säljer ut Sverige (15 april 2013)

Ytterligare två Sverigedemokraterna har lämnat partiet (14 april 2013)

Jimmie Åkesson pressekreterare Linus Bylund föredrar Expo framför Sverigevänlig press (13 april 2013)

Fria Tider: SD-kvinna lämnar i protest (13 april 2013)

Därför ska du välja Svenskarnas Parti istället för det ideologiskt havererade Sverigedemokraterna (11 april 2013)

Gotiska Klubben: Björn Söder talar enbart via Expo och pk-media. (9 april 2013)

Så trollade Sverigedemokraterna bort en av sina bästa politiker (8 april 2013)

Så blev Isak Nygren utfryst ur Sverigedemokraterna (6 april 2013)

Sverigedemokrat tänkte självständigt – tvingades lämna partiet (3 april 2013)

Vilken invandring bör Sverige ha? (2 april 2013)

Patrik Ehns försvarsbrev – bemöter lögnerna från Björn Söder (27 mars 2013)

Daniel Rondslätt blev också utesluten ur SD utan goda skäl (27 mars 2013)

Sverigedemokraterna behöver fler medlemmar att utesluta. (26 mars 2013) Satir.

Samstämmiga uppgifter om fulspel i Sverigedemokraternas partitopp (25 mars 2013)

Nya allvarliga fakta om uteslutningen av Patrik Ehn (23 mars 2013)

Sverigedemokrat kallar Fria Tider för ”neofascister”. (23 mars 2013)

Patrik Ehn dömdes ohörd (Fria Tider 23 mars 2013)

Sverigedemokraternas partistyrelse – partitoppens intrigmakare och inkvisitörer (22 mars 2013)

Jimmie Åkesson lider av ideologisk bacillskräck (20 mars 2013)

Evola och fascismen (Motpol: Gudomlig komedi 20 mars 2013)

Kort om Ehn (Motpol: Oskorei 19 mars 2013)

Solguru ger Sverigedemokraternas inkvisitör Björn Söder en smäll på käften (19 mars 2013)

Uteslutningen av Patrik Ehn baserade sig delvis på stulna mejl (19 mars 2013)

Sverigedemokraternas gruppledare i Norrtälje lämnar partiet (19 mars 2013)

Patrik Ehn kommenterar uteslutningen (18 mars 2013) Video

”Jimmie Åkesson har bitit sig i tummen” (18 mars 2013) Video

Fulspel bakom uteslutningen av Patrik Ehn (18 mars 2013)

Sverigedemokraterna uteslöt 12 personer (18 mars 2013)

Lena Mellin: – Jimmie Åkesson har bitit sig i tummen. (18 mars 2013)

Trött på Sverigedemokraternas uteslutningshysteri (17 mars 2013)

Har Sverigdemokraterna blivit helt galna? (17 mars 2013)

Linus Bylund borde skämmas – men har inte vett att göra det (17 mars 2013)

Vägval för SD. Ledare på Fria Tider. (17 mars 2013)

Ehn, Jünger och visdom (Motpol: Wodinaz 16 mars 2013)

Patrik Ehn riskerar uteslutning (13 mars 2013)

Ytterligare två sverigedemokrater hotas av uteslutning (6 mars 2013)

SD-ledningen tvingar Anna Hagwall att lämna flera poster

Riksdagsledamoten Anna Hagwall skrev en motion om att ta bort presstöd till tidningar och minska mediamaktens inflytande. Motionen skulle kunna vara en bra början på en viktig debatt om hur media i Sverige kontrollerar alla debatter, men istället för att kritisera media gick SD-ledningen till angrepp mot Hagwall.

Nu avgår hon från posten som ledamot i skatteutskottet och får inte ställa upp i omval till riksdagen 2018. Med anledningen av Mattias Karlssons dåliga behandling av Hagwall skrev Paul Nilsson ett brev till Karlsson.


Till riksdagsledamot Mattias Karlsson (sd).

Jag förstår inte varför du är upprörd över din partikollega Anna Hagwalls riksdagsmotion ”Sprid ägandet i medierna” (2016/17:693). I pressmeddelandet från en av nedanstående länkar säger du följande:

”Sverigedemokraterna försvarar en ordning med fri och oberoende media. Vi ser pressfriheten som grundläggande samt ställer ställer oss bakom Public service”.

”Fri och oberoende media” – På vilket sätt anser du att Public Service står för det? Det är raka motsatsen. De tar ställning, vilket sd själv har erfarenhet av. Ett nyligen exempel på det är när Aktuellt dagen efter att du hade debatterat med centerpartiets Anders W Jonsson i Aktuellts studio tog avstånd från ditt korrekta uttalande om att Sverige har tagit emot tiotusentals potentiella sexualförbrytare och terrorister utan id-handlingar. Aktuellts agerande ser inte jag som ett exempel på ”fri och oberoende”. Public Service-företagen tar ställning i migrationspolitiken. De vinklar, mörkar och sprider missvisande information inom detta område. Det gäller också dags- och kvällstidningarna.

Vidare i pressmeddelandet säger du att Anna Hagwalls motion ”har skadat vårt förtroende för henne. Detta kommer att få konsekvenser för hennes framtida verksamhet inom partiet och i riksdagsarbetet”. Vad innebär det? Kommer sd att starta ett uteslutningsärende mot henne?

Jag har läst Anna Hagwalls riksdagsmotion. Hon skriver att ”hela åttio procent ägs och kontrolleras av en och samma ägare”. Hon vill bland annat sprida ägandet på fler oberoende företag och människor, slopa presstödet och att SVT börjar koda sina sändningar ”i syfte att var och en som vill abonnera på deras kanaler får göra ett aktivt val om detta”. Det är bra och kloka åsikter av Anna Hagwall. Jag delar dom till hundra procent. Hennes motion innebär att tv-licensen kan avskaffas. Det blir en verklig fri och oberoende media där radio-, tv- och tidningsföretag får klara sig själva som vilket annat företag som helst, men det är du tydligen inte intresserad av. Du har ingenting emot att det fortsättningsvis sprids nyheter som påminner om diktaturländernas indoktrinering av medborgarna. Jag förstår dom som inte vill betala tv-licensen med tanke på de vinklade nyhetsinslag som Public Service-företagen har. De enda medierna som i dagsläget lever upp till att vara fria och oberoende är alternativa medier.

Källor:

http://www.mynewsdesk.com/se/sverigedemokraterna/pressreleases/betraeffande-anna-hagwalls-enskilda-motion-om-mediepolitik-1592680

http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/sprid-agandet-i-medierna_H402693

En kopia av brevet gick också till följande adresser:

press@sd.se

info@sverigedemokraterna.se

jimmie.akesson@riksdagen.se

julia.kronlid@riksdagen.se

carina.herrstedt@riksdagen.se

bjorn.soder@riksdagen.se

richard.jomshof@riksdagen.se

paula.bieler@riksdagen.se

mikael.jansson@riksdagen.se

david.lang@riksdagen.se

redaktionen@sdkuriren.se

linus.bylund@riksdagen.se

anna.hagwall@riksdagen.se

aron.emilsson@riksdagen.se

angelika.bengtsson@riksdagen.se

cassandra.sundin@riksdagen.se

sara-lena.bjalko@riksdagen.se

runar.filper@riksdagen.se

magnus.olsson@sverigedemokraterna.se

therese.borg@sverigedemokraterna.se

roger.hedlund@riksdagen.se

Sverigedemokrat kritiserade medias maktmonopol – riskerar uteslutning

Anna Hagwall är en vettig och klarsynt kvinna som varit medlem i Sverigedemokraterna länge. Nu sitter hon i riksdagen. I går blev det uppror i ankdammen efter att hon skrivit en motion till riksdagen om att vilja begränsa monopolmedias makt. DN och andra monopolmedier gick till hårt angrepp mot henne. I motionen skrev hon:

”Hela åttio procent av medierna ägs och kontrolleras av en och samma ägare. Det är inte acceptabelt. Därför behövs en spridning i ägandet av medierna som fördelas på fler oberoende företag och människor. För att förändra detta föreslår jag ett slopat presstöd”.

Sverigevänliga gräsrötter reagerade mycket positivt på motionen eftersom just mediamonopolets makt är ett stort och allvarligt problem i Sverige. Inget annat land har så inflytelserikt mediamonopol som Sverige. Det är några få ägarfamiljer som äger och kontrollerar hela dagspressen varav familjen Bonnier utgör den mäktigaste och anger tonen för hur politiska ämnen ska debatteras i Sverige.

Anna Hagwalls motion 2016/17:693 lyder i sin helhet:

Sprid ägandet i medierna

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medieägandet bör fördelas på fler oberoende företag och personer och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa presstödet och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SVT ska börja koda sina sändningar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Hela åttio procent av medierna ägs och kontrolleras av en och samma ägare.

Det är inte acceptabelt. Därför behövs en spridning i ägandet av medierna som fördelas på fler oberoende företag och människor. För att förändra detta föreslår jag ett slopat presstöd och att Sveriges Television börjar koda sina sändningar i syfte att var och en som vill abonnera på deras kanaler får göra ett eget aktivt val om detta. I detta behöver dock finnas en tv-kanal inom Sveriges Television som behålls öppen för samtliga medborgare. Vidare bör denna kanal inneha mandat att bryta samtliga övriga kanalers sändningar i händelse av att kritiskt viktig information behöver sändas nationellt på samtliga kanaler.

Anna Hagwall (SD)

Anna Hagwall vill slopa presstödet och begränsa det stora inflytandet från media som dominerar hela samhället och därmed kontrollerar alla debatter. Det är en utmärkt tanke och hennes motion skulle kunna ses som början på en bra debatt om vilka åtgärder som bör sättas in för att öka det folkliga inflytandet över media.

Efter en kampanj i de medier som Hagwall kritiserar visade det sig att den sverigedemokratiska partiledningen nu ställde sig på de avskydda mediernas sida. Den landsförrädiske Sverigedemokraten Mattias Karlsson gick genast ut med ett pressmeddelande. Det lyder som följer:

Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom Anna Hagwalls enskilda motion 2016/17:693. Partiet kommer att motsätta sig den i riksdagen. Gruppledningen har inlett en dialog med Anna Hagwall med anledning av det inträffade.

Gruppledare Mattias Karlsson kommenterar:

– Sverigedemokraterna försvarar en ordning med fri och oberoende media. Vi ser pressfriheten som grundläggande samt ställer oss bakom Public Service.

– Anna Hagwalls motion stämmer inte överens med partiets stöd till Public Service och mediepolitik i övrigt. Agerandet har skadat vårt förtroende för henne. Detta kommer att få konsekvenser för hennes framtida verksamhet inom partiet och i riksdagsarbetet.

Vid frågor eller för ytterligare information, kontakta Sverigedemokraternas presstjänst på telefonnummer 010 10 19 800 eller per e-post på press@sd.se.

Det finns snart inga ord för att beskriva det djupa förfallet i Sverigedemokraterna. Partiet går nu ut och säger att ”gruppledningen har inlett en dialog” med henne. Hon ska talas tillrätta och förmodligen tvingas att be om ursäkt för att hon vågat kritisera mediernas makt.

Karlsson säger uttryckligen att hennes framtida karriär inom partiet är stoppad och att hon kan räkna med en utredning som kan leda till uteslutning.

Anna Hagwall riskerar alltså uteslutning för att hon vill ta bort presstödet och minska de stora mediernas skadliga inflytande på vårt samhälle.

Mattias Karlsson är samme person som menar att man måste uppskatta rasblandning för att få vara med i Sverigedemokraterna. Om man är kritisk till stora folkblandningar så kan man inte vara med i SD.

Det är inte politiker som kontrollerar SD, det är galningar.

Relaterat:

Sverigedemokraterna vill hjälpa kolonisatörer att ta över Sverige

Sverigedemokraterna vill hjälpa kolonisatörer att ta över Sverige

Vi har tidigare berättat om hur Sverigedemokraterna vill underlätta för kolonisatörer att ta över Sverige. I mars 2016 höll SD:s skolpolitiske talesman Stefan Jakobsson en presskonferens där han utlovade dyra specialsatsningar på ”nyanlända” för att underlätta deras väg in i det svenska samhället. SD gav alltså de etablerade politikerna klartecken för att fortsätta med sin destruktiva politik och lovade dessutom att hjälpa till med att ”integrera” människor som inte borde ha fått komma hit alls.

Nu följer SD upp den politiken ytterligare och bekräftar att man inte bara accepterar alla ”nyanlända” som en del av vårt samhälle utan vill hjälpa dem att bli en del av svenskarnas land. Som om vi inte hade nog med landsförrädare inom sjuklövern, så kommer SD nu ut som ett parti som verkar för ”bättre integration”, dvs ännu mer systematisk folkförstörelse.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet, som skrivits under av Sven-Olof Sällström (arbetsmarknadspolitisk talesperson) och Stefan Jakobsson (skolpolitisk talesperson) som bägge vill att Sverige ska vara ett mångetniskt land, och Oscar Sjöstedt (ekonomisk-politisk talesperson SD), som förefaller vara mer eller mindre köpt av näringslivet, vill man nu visa etablissemanget att man är beredd att svika svenskarna ännu mer än tidigare.

Både Sällström och Jakobsson har flera gånger med stor tydlighet visat att de inte står på svenskarnas sida utan på rasblandarnas sida. Som de flesta redan vet är man tvungen att älska rasblandning för att få vara med i Sverigedemokraterna, den som motsätter sig folkblandning anses vara suspekt i partiledningens ögon, trots att det är just folkblandning som leder till förintelse av svenska folket.

Den sverigedemokratiska anpassningen till makthavarnas agenda är skrämmande. Vi och andra bloggar har många gånger uppmärksammat hur SD gång på gång sviker och hur de med all tydlighet övergivit tanken på att försvara svenska folket mot politikernas vanstyre.

SD har kritiserats av sjuklövern för att inte ha en ”integrationspolitik”, dvs en politik som syftar till att systematiskt tvinga in stora skaror kolonisatörer från dysfunktionella kulturer i vårt svenska samhälle så att det förstörs. Nu går SD sjuklövern till mötes och förklarar att man i sin höstbudgetmotion utvecklar sin syn på ”integrationspolitiken.” Redan genom att tala i termer om ”integration” har man visat att man inte står på de etniska svenskarnas sida, man står på samma sida som dem som försvarar ett mångetniskt Sverige.

SD spelar numera med dubbla kort och det är inte lätt för alla att hänga med i svängarna. Man säger ständigt att man vill ”minska” invandringen, men inget vet längre exakt vad som menas eftersom partiet har föreslagit ökade flyktingkvoter och vill hjälpa sjuklövern att slussa in kolonisatörer i vårt samhälle. I höstbudgeten säger man att man 1) vill minska inflödet av nya invandrare och 2) verkställa utvisningar för dem som inte har tillstånd att stanna här.

Det är exakt vad socialdemokraterna nu genomför på egen hand. Sverigedemokraternas politik innebär alltså nästan ingen skillnad från den som bedrivs just nu i Sverige.

Sverigedemokraterna förslår även ett tredje steg:

I steg tre behöver vi genomföra åtgärder och skapa strukturer som leder till att den som kommit till Sverige med gott uppsåt och är beredd att göra rätt för sig, så snabbt som möjligt kan bli en del av vårt samhälle. Steg tre berör framförallt fyra politikområden: trygghet, utbildning, arbetsmarknad och kultur.

Även det är exakt samma sak som Socialdemokraterna och övriga sjuklövern vill. Sverigedemokraterna säger sedan att de vill ”bryta utanförskapet” och införa ett lärlingssystem. ”Nyanlända”, invandrare och svenska ungdomar ska slussas in efter ett system som föreslagits av näringslivet. SD säger:

Vi har också lyssnat till företagens önskemål.

Det är alldeles självklart och inget nytt att man inom näringslivet vill betala så litet som möjligt för arbetskraften. Det är dock inget principiellt fel på lärlingssystem i ett svenskt Sverige, men nu kommer ett eventuellt lärlingssystem att användas som en ”integrationspolitisk” åtgärd, dvs det blir ett verktyg för att slussa in kolonisatörer i samhället och ännu mer permanenta Sverige som ett mångetniskt land – där svenskarna förlorar kontrollen över det land som egentligen tillhör dem.

SD nöjer sig inte ens med att gå näringslivet till mötes med ett lärlingssystem utan vill gå ännu längre. Man är beredd att gynna arbetsgivarna ännu mer genom att ge dem statligt stöd om de anställer ”en oerfaren ungdom eller en utrikes född med svårvaliderad bakgrund.”

Inte heller här skiljer sig den politiken särskilt mycket från vad som sker redan nu. Sverigedemokraternas förslag kan för en politiskt okunnig människa se ”intressant” ut, men den som anser att det är ett bra förslag måste vara förvirrad eller tillhöra sjuklövern.

Sverigedemokraterna säger:

Vi satsar 4 miljarder kronor årligen på ett lärlingssystem anpassat efter arbetsgivarnas behov. Detta finansieras genom ett slopande av de ineffektiva nystartsjobben som dragits med stora problem kring både undanträngning och dödviktseffekter.

Sverigedemokraterna agerar alltså efter hur vissa näringspolitiska intressen önskar att politiken ska se ut samtidigt som man går sjuklövern till mötes. Att näringslivet vill använda nyanlända och andra migranter som låglöneslavar är inget nytt. Det är inte heller något nytt att SD visar att de inte går svenska folkets ärenden.

Relaterat:

Den sanslöse sverigedemokraten Mattias Hans Karlsson

Kritik mot SD:s asylpolitik

Jag förstår inte varför SD vill att Sverige ska mer än fördubbla mottagandet av antalet kvotflyktingar från FN:s flyktingläger från 1900 till 4000 personer om året. Vill SD att dessa personer ska få permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd? Ovanpå tillkommer efterföljande anhöriginvandring.

Jag anser att Sverige inte ska ha någon asylmottagning från fjärran länder, varken asylsökande eller kvotflyktingar. De asylsökande har rest tusentals mil genom flera länder för att komma till Sverige. Ingen av dom har därför skäl att få stanna i Sverige. Flyktinghjälp ska i första hand koncentreras till konfliktländernas närområden. Den enda asylmottagningen jag kan tänka mig är från våra grannländer och den ska vara mycket restriktiv. Det ska inte vara någon massinvandring. Hjälpen ska vara tillfällig – inga permanenta uppehållstillstånd. När konflikten i grannlandet är över så är det repatriering som gäller.

Jag tror inte ett dugg på så kallad ”öppen svenskhet” som SD pratar om. En sådan politik stoppar inte det dramatiska befolkningsutbytet i Sverige som nu pågår och som blir en dödsstöt för Sverige som en svensk nation. Fokus ska ligga på en mycket omfattande återvandring av följande kategorier:

* personer som inte har flyktingskäl men som ändå har fått stanna,
* asylsökande som kommer från fjärran länder,
* personer som har fått uppehållstillstånd och svenska medborgarskap på felaktiga och falska grunder,
* så kallade ”flyktingar” som reser på semester till sina hemländer som de säger ha flytt ifrån,
* terrorister och krigsförbrytare med uppehållstillstånd,
* illegala invandrare,
* utvisning av kriminella utlänningar.

Invandringsstopp och omfattande repatriering måste till för att Sverige ska vara svenskt i framtiden. Det finns inga andra alternativ som är bättre för att detta ska uppnås. Vill/Vågar SD föreslå detta?

Paul Nilsson


Hej, och tack för ditt mail!

Sverigedemokraternas fokus är och har alltid varit att hjälpen i första hand ska ges i det direkta närområdet där de allra flesta flyktingar befinner sig, och i enlighet med principen om ”första säkra land” så ser vi ingen anledning till att ge asyl till människor som passerat ett tiotal säkra länder bara för att ta sig till norra Europa.Vi anser dock att det kan finnas skäl att under ordnade omständigheter ta emot människor i Sverige även från avlägsna länder; då är kvotflyktingar genom FN:s flyktingorgan UNHCR det utan undantag mest prioriterade; och då ska vi aktivt verka för att det huvudsakligen är kvinnor och små barn som omfattas. Tanken är dock att flyktingarna ska återvända till sina hemländer så fort situationen stabiliserats.

För vidare läsning så rekommenderar jag dig att ta en titt på Sverigedemokraternas vårbudget från i år:
https://sd.se/wp-content/uploads/2016/04/v%C3%A5p.pdf

Beträffande den öppna svenskheten så är det ingenting som vi har för avsikt att förändra i nuläget.

Ha en fortsatt trevlig dag!


Ludvig
Informationsassistent
Sverigedemokraterna


Till:

jimmie.akesson@riksdagen.se
julia.kronlid@riksdagen.se
carina.herrstedt@riksdagen.se
markus.wiechel@riksdagen.se
paula.bieler@riksdagen.se
richard.jomshof@riksdagen.se
mattias.karlsson@riksdagen.se
bjorn.soder@riksdagen.se
linus.bylund@riksdagen.se
redaktionen@sdkuriren.se
mikael.jansson@riksdagen.se
david.lang@riksdagen.se

Vad kan det finnas för skäl och vad är det för mening med att välja ut 4000 kvotflyktingar från FN:s flyktingläger från fjärran länder som ska få tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige för att sedan resa långt tillbaka till deras hemländer när situationen har stabiliserats? Det vore bättre om situationen i flyktinglägren hade förbättrats än att dessa kvotflyktingar kommer till Sverige. Hur har ni i sd resonerat när ni har kommit fram till att mer än fördubbla mottagandet av antalet kvotflyktingar från 1900 till 4000 personer om året? Varför just 4000? Hur har ni kommit fram till den siffran?

Vem utreder kvotflyktingarnas bakgrund och asylskäl? Är det FN, migrationsmyndigheter från de länder som tar emot kvotflyktingar (i Sveriges fall Migrationsverket) eller någon annan? Hur pass noggranna är dessa utredningar där det kontrolleras att kvotflyktingarna talar sanning när det gäller namn, ålder, nationalitet och asylskäl?

Tänk på att bland kvotflyktingar kan där finnas människor med onda avsikter och inte bara hos dom som kommer till Sverige och Europa som asylsökande. Ett exempel på en kvotflykting som inte borde ha kommit till Europa är den omtalade radikala islamisten Mulla Krekar i Norge som har försökt få honom utvisad ur landet men misslyckats. Mer om honom kan läsas på följande länk:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Mulla_Krekar

Som jag skrev i mitt brev så bör Sverige inte ha någon asylmottagning från fjärran länder, varken kvotflyktingar eller asylsökande.

Vad anser sd om de sju punkter jag avslutade brevet med angående av- och utvisningar? Skriver sd under på samtliga dessa punkter?

Varför lyser islamkritiken numera med sin frånvaro inom sd? Ni var mer kritiska till denna våldsamma religion och extrema politiska ideologi förr.

Hur definierar sd ”öppen svenskhet”? Kan vem som helst bli ”svensk” oavsett etnisk, kulturell och religiös bakgrund?

Paul Nilsson

Roger Scruton ska inte lägga sig i svensk politik

Professorn i estetik, författaren och filosofen Roger Scruton var prominent gäst på Sverigedemokraternas utvecklingsmöte i Västerås helgen. Scruton har skrivit över 30 böcker, är konservativ och reser ofta runt och håller föredrag. På engelska Wikipedia finns en sammanfattning av hans gärning.

Om tio dagar kommer Scrutons bok ”Att vara konservativ” ut på svenska på Arktos förlag.

När Sverigedemokraterna bjöd in Roger Scruton så var det ett helt okontroversiellt beslut. Scruton är inte kontroversiell på något sätt. Han är konservativ, gillar landsbygden, vacker konst och arkitektur, ogillar EU och totalitära tendenser i samhället. Den svensk man bäst kan jämföra honom med är Greve Magnus Stenbock som skrev boken ”Tankar och synpunkter i några av tidens frågor” som kom ut i åtta olika utgåvor, den sista kom ut 2002. Skillnaden mellan dem är att Roger Scruton är mer anglosaxiskt orienterad medan Stenbock var svenskt orienterad. Stenbock var faktiskt klokare än Scruton.

Istället för att gräva i allt som Scruton har sagt och skrivit ska vi göra en kort kommentar av det fördrag som han höll inför 800 Sverigedemokrater i helgen. (Föredraget finns transkriberat här. Den är den texten vi utgår från i vår kommentar, så vi hoppas att översättningen är korrekt.)

roger-scruton

Roger Scruton:

Först och främst tack för inbjudan att få tala inför er och även tack för er utsträckta hand till era brittiska vänner och kollegor. Som bekant talar jag med en konservativ röst, någon med hemvist i de politiska tankegångar som format vanor och institutioner i mitt hemland, sida vid sida av många andra anglo-saxiska länder, inklusive USA.

Jag talar nu i ett land där ordet ”konservativ” klingar annorlunda för er än för oss. Sverige är välkänt för en lång tradition av ”Socialdemokrati”, en sorts mild version av socialism där staten tar över samhället medan äldre former av social ordning som religion och familj marginaliseras. Detta betyder inte nödvändigtvis att svenskar inte är öppna för det konservativa budskapet, inte heller att vi inte kan etablera förnuftiga allianser för att skydda vårt gemensamma arv. Detta är vad jag vill tala om idag.

Att tala om konservatism idag inför en svensk publik är inte alldeles enkelt eftersom begreppet klingar väldigt olika. Men man kan förstå konservatism som ett samlingsbegrepp för dem som vill att samhällsbyggnaden ska ske harmoniskt och med eftertänksamhet istället för med radikala och hastigt påkomna beslut vars konsekvenser är svåra att överblicka. Konservatismen är genom sin kärna mer demokratisk eftersom en bredare beslutsprocess innefattar det folkliga förnuftets eftertänksamhet medan radikala beslut som fattas av en överhet är sämre förankrade och sannolikt mer ogenomtänkta.

Roger Scruton:

En konservativ vill bevara det som är värdefullt, bevara det mot både interna och externa hot. I efterkrigstiden under min uppväxt fanns det två hot: det externa hotet från Sovjetunionen och det interna hotet från aggressiv socialism. De båda hoten gick hand i hand.

Förespråkarna för en socialistisk ekonomi var, för det mesta, förespråkare för nedrustning till trots den sovjetiska stridslystnaden. Denna unika sammansättning av attityder fanns ända fram till Margaret Thatcher och senare. Vänsterfolk i mitt land kunde sällan ta det sovjetiska hotet på allvar: Sovjetunionen var ju trots allt ett “socialistiskt” land, i hopplös underlåtenhet att uppnå ändamålet jämlikhet. Och britter på vänsterkanten ansåg att huvudfienden var kapitalismen, då inte endast privata vinstdrivande företag, utan alla kringliggande institutioner som etablerats såsom familj, rättsväsende och den väletablerade kristna kyrkan.

Jag gissar att det såg något liknande ut i Sverige.

Vänstern var stolt över Sveriges neutralitet utanför Nato – vilket även andra mer konservativt övertygade ställt sig positiva till, dock för anledningar mer förknippade med patriotism än socialism, och dessa vänsterinriktade svenskar ansåg med all sannolikhet likt brittiska socialister att den huvudsakliga fienden var den kapitalistiska ekonomin, samhällets institutioner och de sociala vanor och seder som nedärvts i Sverige och format det till det land det är idag.

I Sverige brukar många säga att de (svenskar) som röstar på Socialdemokraterna är de verklig konservativa. För dem är socialdemokratin är garant för att det som är bra i samhället idag ska vara det även i framtiden. Dessa konservativa väljare är visserligen missledda av sina politiker och skrämda från att rösta på något annat än det gamla invanda. Många av dem tror att välfärden rasar samman om andra än Socialdemokraterna griper makten. I själva verken är Socialdemokraterna experter på att urholka välfärden och samtidigt inbilla folk att de bevarar den.

Det var nog inte bara vänstern som var stolta över Sveriges neutralitet utanför Nato. Det länge regerande Socialdemokratiska arbetarpartiet styrde ett land och folk som inte varit i krig sedan 1814 och som ville fortsätta att hålla Sverige borta från krig, inte bara av ideologiska skäl utan för att man inte ville skicka svenska unga män i döden. Särskilt inte i krig för andra länder eller av orsaker som inte berörde oss.

De som ville att Sverige skulle ansluta sig till Nato var en del av ett liberalt etablissemang med kontakter i nätverk med bakgrund i USA som försökte påverka svensk inrikespolitik. De var oftast folkpartister eller moderater. Under och efter kalla kriget, som delvis var politisk opinionsbildning för eller emot de då två stormakterna USA och Sovjetunionen, polariserades vi politiskt när dessa stormakter försökte få oss som var neutrala under sina vingar. Sverige stod emot länge. Politiskt/ekonomiskt så stod vi för någon slags medelväg som passade oss ganska bra. Medelvägen bestod av social och ekonomisk rättvisa i en marknadsekonomi. Men i Sverige var de stora (svenska) multinationella företagen särskilt framgångsrika och en viktig del av vår ekonomiska ryggrad. Vår exportindustri blomstrade och bidrog till en stark ekonomi samtidigt som de lojala svenskarna arbetade hårt, lojalt och effektivt på sina arbetsplatser och utgjorde motorn i samhällsekonomin. Arbetarna avlönades väl och kunde leva ett gott liv. Folket tackade de styrande politikerna inom Socialdemokratin genom att i val efter val rösta på dem. Detta trots att framgångarna i Sverige berodde allt mindre på politikerna och allt mer på det duktiga folket som fortfarande var väl sammanhållet och lojalt till sina ledare. Det var Socialdemokraterna som tog åt sig äran trots att det borde vara Sven Svensson, Stina Karlsson och alla andra hårt arbetande svenskar som borde äras. De utgjorde den sanna konservativa klassen i Sverige trots sina politiska val.

Roger Scruton:

Genom åren har jag i ökande grad upptäckt att detta är ett identifierande tecken på vänstern överallt där de har anhängare. De har en övergripande positiv värdering, jämlikhet. Resten av deras politik är övervägande negativ i förespråkande av nedbrytande av olikheter och skillnader i alla dess former. De är mot hierarkier, mot familjer och mot allt där människor försöker leva upp till sitt nationella kulturarv och känna stolthet.

De förespråkar en slags politisk förnekelse, en systematisk förgörelse av patriotism och nationell lojalitet i alla dess former eftersom detta representerar ett brott mot idén om jämlikhet. Och naturligtvis har det moderna Europa tillfört ett användbart propagandabudskap för att förstärka denna form av politik. Våra historieböcker har skrivits om för att illustrera att nationalismen var orsaken till våra världskrig och att vägen framåt är den godartade, nyplöjd av den socialistiska staten som inte gör någon åtskillnad och agerar välvillig fördelningsmaskin.

Vänstern har ändrat karaktär. Vänstern före 1968 bestod av vanliga familjer som följde många goda traditioner och sedvänjor. De friade till sina blivande fruar, de bildade familj, uppfostrade sina barn och de gjorde vad de förmådde trots små omständigheter. Men många som hade det svårt ekonomiskt blev vänsterväljare av rättviseskäl. Den tidiga socialdemokratin rättade till många djupa orättvisor i samhället och skapade bättre villkor för vanliga arbetare som blev betraktade som människor istället för slavar i någon industri. Vänsterns framgångar hade med industrisamhällets utveckling att göra och hur storföretagare behandlade sina anställda. Det blev självklart för arbetare som levde under svåra förhållanden att söka sig till organisationer som ville ge dem bättre villkor. Men när marxismens internationalism började sprida sitt gift tappade de som angreps av giftet orienteringen. De blev vilsna själar som hamnade i ett politiskt träsk av förnekelse av sitt kulturella, etniska och historiska arv. Allt det som var en del av deras band med sina familjer, andra medborgare eller sina förfäder blev oviktigt. Att ansluta sig till en ideologi blev viktigare. Marxismens uppgift blev att ta död på människans naturliga konservatism. Den blev gökungen i våra bon.

Roger Scruton:

EU’s institutioner har programmerats av denna mjukvänsterns vision. I 60 år har EU kommissionen förespråkat en gradvis avveckling av nationella gränser och suveränitet, ersatt med en godtrogen byråkrati hängiven jämlikhet och likriktning. Samtidigt har mer traditionella myndigheter – kyrkan, familjen, nationen, regeringen och militären – marginaliserats.

Som resultat står nu Europas befolkning inför en situation man inte vet hur man skall hantera. Migranter från Mellanöstern, Asien och Afrika, många helt obekanta med Europeiska traditioner om civil åtlydnad och öppna sociala kontakter, har svämmat över våra gränser och ingen nationell regering har varken vilja eller juridisk befogenhet att exkludera dem.

Scruton har rätt. Men det räcker inte med att anklaga institutioner och vänstern. Det väsentliga är att spåra de skyldiga bakåt och hitta spindeln eller spindlarna i nätverket och nämna dem vid namn. De finns krafter och personer som bör lyftas fram i ljuset och det borde Scruton göra.

Att de nationella regeringarna inte agerat med kraft beror på att de är underställda samma konventioner och avtal och att dessa konventioner och avtal har beslutats utan folkets medverkan eller kännedom. Det är en liten klick maktfullkomliga politiker, som kunnat nå makten efter kampanjer och stöd i nationsfientlig media, som genomfört sin agenda i tysthet. I Sverige genomförde exempelvis Fredrik Reinfeldt rena statskuppen den 24 november 2010 när han såg till att det skrevs in i grundlagen att Sverige är ett mångkulturellt land. Med stöd av Miljöpartiet öppnades en flodvåg från tredje världen till Sverige utan att svenska folket ens fattade vad som hände. Ungefär så totalitära är våra politiker.

Roger Scruton:

Vi borde inte bortse från vänsterns ansvar i detta. Sedan första rännilen av ”asylsökare” på 1960 talet så har politiker och vänsteraktivister varit flitiga med att förhindra debatten om de nyanlända är välkomna eller inte. Att ens ifrågasätta ”hur många?” eller ”vilken sort?” ledde till stämpeln ”rasist” med förödande effekt på karriär och social ställning. Det var trots allt ”rasism” som orsakade förintelsen och förde med sig den Europeiska inhemska synden de för alltid må be om förlåtelse för.

Sådan var det i mitt land och det är min övertygelse att så var även fallet i Sverige. Som resultat härskade en form av censur under åren som invandrarbefolkningen växte, och ingen fick ifrågasätta sätta vare sig strategin i mottagandet eller deras uppförande efter ankomst utan att riskera sin karriär. Under långa perioder verkade vänstern i mitt land inte stå för något annat än ”antirasism” medan våra innerstadsskolor fylldes på av barn som varken förstod lärarens språk eller livsstil och det enda vänstern förespråkade var att fördöma ifrågasättandet om detta skulle vara långsiktigt positivt för landets framtida utveckling.

Vänstern är inte oskyldig på något sätt. Men ”högern” har ännu större skuld, i alla fall i Sverige. Varje borgerlig regering har var mer flitigt när det gäller att öppna gränserna än föregående Socialdemokratisk regering. Den begynnande migrationsvågen från tredje världen öppnades först av Olof Palme. Den var under hans regering som man utan folklig debatt fattade ett riksdagsbeslut om att Sverige ska bli mångkulturellt. Året var 1975 och efter det började kranarna öppnas mer och mer oavsett vilka som styrde landet.

Visst har vänstern ett ansvar, men de blev mera som nyttiga idioter åt de verkliga makthavarna. Vänstern skulle inte ha något inflytande alls om de inte fick anställning av mediaföretag där de kunde sitta och propagera för öppna gränser. Det är mediaföretagens ägare och deras agenda man ska kontrollera och hänga ut, inte de anställda journalisterna som bara används av ägarna för politiska syften.

Det är korrekt att vi har haft en censur i Sverige i de invandringspolitiska frågorna, men liknande censur finns i andra länder och den censuren har samma rötter. Just i Sverige tycks censuren dock ha varit värre än i något annat västland och det beror delvis på alla statliga myndigheter som tvingar oss till underkastelse och att vi har några stora mediaägare som har en liknande agenda, samt att de kontrollerar nästan hela tidningsutgivningen i landet. Det är inte bara ”vänstern” som utgör ondskan, även om det är lätt att rikta skulden mot dem. Vi skulle kunna räkna upp namnen på hundratals personer i Sverige som inte tillhör vänstern, men som är många gånger farligare än den samlade vänstern.

Olle Wästberg
Familjen Bonnier
Carl Bildt
Fredrik Reinfeldt
Cecilia Malmström
och hundratals andra.

Roger Scruton:

Jag vet att ni har samma situation och att mångas obekväma sanningar kvävts av vänstern med deras förmåga att kritisera er – svenskarna, de motvilliga värdarna – och till varje pris undvika att kritisera dem – de nyanlända – som drar nytta av ett juridiskt, politiskt och ekonomiskt system som de inte bidragit till överhuvudtaget och föga lojalitet till dess grundläggande principer.

Vänstern i Sverige och övriga västvärlden är bara nyttiga idioter som används av makthavarna för att hindra invandringskritiker från att yttra sig. När en liten skara fredliga svenskar demonstrerar för att de vill avsätta regeringen så kommer hundratals vänsterextremister dit och skriker och hotar. Det räcker med att det finns några enstaka invandringskritiker med bland de fredliga svenskarna för att vänstern ska finnas där och registrera alla deltagare.

Men om den Socialdemokratiska regeringen öppnar våra gränser helt och hållet så är det inte tillräckligt för vänstern – ens om det kommer 10 000 migranter i veckan. Men om samma socialdemokratiska regering stryper invandringen nästan helt och hållet så är det tyst inom vänstern.

Det beror på att makthavarna som skickar ut vänstern mot ”högerextremister” i själva verket bara vill försöka stoppa vissa åsiktsinriktningar i Sverige och hindra dessa åsikter från att bli etablerade. Makthavarna vill helt enkelt stoppa politiska konkurrenter. Om vänstern hade haft ett ärligt uppsåt så hade de angripit Socialdemokraterna med stenar, flaskor, skrik och hot.

Roger Scruton:

Malmöbor känner igen vad utsatta flickor nu genomlider i städer längre norrut som ett resultat av att polisen inte lyckas skydda dem från sexuella närmanden. Att påpeka förövarnas utländska härkomst är att riskera stämpeln som ”rasist”. Det finns djupgående problem här, något som kallats ”civilisationernas kamp”. Vi börjar förstå att det inte går att överföra ett samhälle från ett geografiskt ställe till ett annat och förvänta oss per automatik åtlydnad av lagar, seder och bruk vid ankomst.

I synnerhet från muslimska samhällen på landsbygden, där ens uppfattning om juridik är helt baserat på religiösa skrifter och där kvinnor är egendom till antingen far eller man, finner man stora problem att acceptera de antaganden och värderingar som västvärlden bygger på. De finner det svårt att acceptera sekulär lag, nekar kvinnor sin självständighet, och anser kvinnor som gått vilse på vägen av renhet att vara legitima måltavlor för sexuella närmanden.

Under rådande omständigheter på Afghanistans landsbygd eller annan ort kan dessa attityder måhända ursäktas. Men de finner ingen plats här, då de hugger mot själva hjärtat i vem vi är. Våra samhällen åstadkom med mycket möda sekulär lagstiftning, religionsfrihet, kvinnors rättigheter och öppna sociala kontakter utan hänsyn till kön.

Många svenskar har verkligen fått upp ögonen för att tredje världen är på våg hit med sina problem. Många har också fått upp ögonen för att människor och folk är olika, mer olika än vad vi tidigare har trott. När vi med egna ögon ser och upplever djupt primitiva mänskliga beteenden som aldrig tidigare förekommit i Sverige börjar vi fatta att vi behöver nationer, gränser och skydd.

Roger Scruton:

Detta drama har utspelats genom svensk konst och litteratur från Strindberg till Ingmar Bergman och Sverige har all rätt att känna stolthet av resultatet. Genom vårt Lutherska arv har Sverige mottagit gåvan av det individuella samvetet, visionen att vi har alla ett ansvar inför både oss själva och andra.

Våra länder är baserade på en idé om ansvarsfullt medborgarskap, intimt sammanvävt av lagar för att respektera olikheter inom religion och familjeseder. Det är exakt därför som Sverige, och Storbritannien, har ett invandringsproblem. Vem önskar flytta till ett ställe där religionsfrihet inte respekteras – där du omedelbart måste underkasta dig en helt främmande livsstil? Det är därför inget muslimskt land i världen har ett invandringsproblem, och varför en majoritet av världens migranter flyr från platser där islam dominerar.

Ödesfrågan både här och i Storbritannien är nu vilken politik vi ska bedriva, när vi redan mottagit mer är den inhemska befolkningen ville, samtidigt som vi underpresterat i att nå integration. Vad gör vi framgent, och hur presenterar vi detta offentligt? Detta är något jag tänker mycket på, sannolikt många av er också, och jag inser att det är mycket svårare än det verkar.

Nu kan man som svensk vara stolt över helt olika saker. I första hand ska vi svenskar vara stolta över våra svenska förfäder, våra mor- och farföräldrar som kämpade med en tuff vardag för att få det att gå ihop. Utan deras kamp i vardagen hade vi inte funnits. Utan kärleken till sin hustru eller make och till sin familj hade vi efterkommande inte funnits till. I andra hand finns det kända och driftiga svenskar som gjort mycket nytta för hela folket, för hela nationen. Engelbrekt Engelbrektsson, Gustav Vasa, Wilhelm Moberg och Hugo Alfvén för att nämna bara några.

Frågan om hur vi ska hantera invandringsfrågan är viktig. Den är avgörande för om vi ska bevara vår nationella identitet eller inte.

Roger Scruton:

Men situationen är inte hopplös. Det finns alltid ett ”worst case”, en social kollaps med inbördeskrig mellan grupper av ett slag som råder i Mellanöstern och andra områden. Jag bortser inte från att detta kan hända. Men rationell framtida politik måste utformas för att förhindra detta, och det måste börja från en position av bekräftelse. Det måste grundas i en positiv anda, en tro på Sverige och dess kulturarv och i behovet att försvara detta arv mot externa såväl som interna hot. Det måste också vara realistiskt, inte baserat på önsketänkande eller sentimentala illusioner om invandrarsamhällen eller ursprungsbefolkningen i Sverige.

Underskatta inte vikten av denna positiva bekräftelse. Det är hela Europa, inte bara Sverige, som genomgår en identitetskris just nu, och en av orsakerna är just att människor förbjudits att få bli bekräftade för vem de är. Så fort de försöker kommer anklagelser om ”rasism och xenofobi”.

Vi måste dock inse att runtom i Europa existerar en hjärtefråga hos vanligt folk: ’Vad har hänt med mitt land?’ I Frankrike är detta mycket uppenbart: det franska folket vill ha sitt land tillbaka, de vill få bekräftat landets identitet, kulturarv och positionering mot en traditionell politisk överklass som till synes hånar deras känslor. Britterna börjar känna likadant, i likhet med både italienare och spanjorer, och de europeiska institutionerna har inget att erbjuda som botemedel mot denna upplevda oro.

Det finns många som spekulerar i vad som kan hända i framtiden om politiken fortsätter som idag. Det är inte säkert att det blir något inbördeskrig. Det blir snarare som en ballong som töms på sin luft långsamt. Efter en tid kollapsar den. Det är när svenskarna har blivit så få att landet inte längre har någon stabil struktur som de stora problemen kommer. Det blir då ett djupt förfall eftersom civiliserade svenska strukturer inte kan upprätthållas av en importerad befolkning från tredje världen. Brottsligheten blir så omfattande att fler och fler skaffar vapen som de bär med sig på inrikes resor eller har hemma om det blir inbrott.

Larmindustrins expansion just nu är bara ett förstadium till vad som ska komma. Överfall, mord och våldtäkter blir vardagsmat. Bilbränder, skolbränder, butiksrån med grovt våld, personrån och annat kommer att öka dramatiskt. Ingen kommer undan längre. Visserligen har många fler då förstått allvaret, men att vända utvecklingen på demokratisk väg blir sannolikt omöjligt på grund av den demografiska obalansen. Den importerade befolkningen kommer huvudsakligen att rösta på något av de sju invandrarpartierna och muslimerna kommer huvudsakligen att rösta på Socialdemokraterna, som idag blivit ett muslimparti.

Roger Scruton:

Vanliga svenskar tror på Sverige såsom vanliga fransmän tror på Frankrike. Inte på ett aggressivt vis, snarare en känsla av tillhörighet: detta land, landskap och livsstilen är på något vis vår egen svenska. Det är vår utgångspunkt, där vi börjar och går i mål. Det är den mest grundläggande aspekten av alla politiska lojaliteter, helt utan aggression. Det går att tänka så utan att exkludera de nyanlända, invandrarna, de som kommer på jakt efter gästfrihet. Men om du tänker så, tycker du även att den nyanlände måste acceptera de lagar, seder och bruk som gör landet till vad det är. Detta innebär att lära sig språket, respektera lagar och institutioner och acceptera offentliga sociala koder och kultur.

Nej. Vanliga svenskar tror inte på Sverige som vanliga fransmän tror på Frankrike. Om vi trodde likadant så skulle det vara en följd av hjärntvätt. Sverige har ända in till modern tid varit ett etniskt homogent folk och svenskarna vara för bara 50 år sedan stolta och medvetna över sitt sammanhållna land. Frankrike har varit en kolonialmakt länge som låtit medborgare i kolonialländerna få komma till Frankrike. Faktum är att Frankrikes historia och alla dess krig, inte minst Indokinakriget där den franska staten genom sitt krig tog död på 75 000 fransmän och hundratusentals vietnameser, är en stor skam.

Om vi ens tänker tanken att vi ska acceptera de ”nyanländas” närvaro så har vi förlorat vårt land. Svenskarna är ett etnisk homogent folk med en mångtusenårig historia. Om vi accepterar kolonisatörer från tredje världen så accepterar vi vår undergång som folk. Vi ska inte acceptera dem hur väl de än lär sig språket, hur väl de än kan arbeta eller hur väl de än kan etablera sig här. De ska åka härifrån så snart det är möjligt och ingenting får stå i vägen för tanken på att de ska hjälpas härifrån frivilligt eller med tvång.

Att tro att de kan blir en del av svenska folket är en naiv tanke som luktar naivitet eller kulturmarxism.

Roger Scruton:

Denna offentliga kultur är en av de viktigaste funktionerna i västerländska samhällen och delaktig i att möjliggöra demokrati. Kultur är för oss ingen privat angelägenhet. Visst finns där privata inslag. Mestadels behåller vi våra personliga egenheter och religiösa övertygelser för oss själva. Långt viktigare än dessa privatsaker är vårt behov att leva i fred med våra grannar.

Detta omfattar även ett visst beteende i det offentliga rummet. Vi möter varandra, träffas ansikte mot ansikte, för att lösa konflikter även om vi inte är bekanta med varandra. Vi hoppas på ömsesidigt fördelaktiga lösningar, inklusive att inse och acceptera varandras skillnader. Vår offentliga kultur är öppen diskussion med ett viss mått av skepsis. Vi förväntar oss anpassning endast till de övergripande principerna av juridisk och moralisk ordning och till språket på vilket det diskuteras.

Vår västerländska offentliga kultur är värd att bevara. Det är vad som möjliggör demokrati. Hur annars kan vi leva, som vi lever, styrda av människor vars åsikter vi förkastar? Vi accepterar att styras av de som vi inte röstade för, framför allt eftersom de delar vår kultur av demokratiska värderingar. De respekterar oenighet, har frånsagt sig makt, har accepterat privatiseringen av religion, familj, stam, och erkänner den öppna diskussionen och fria åsiktsutbytet. De vet att de lever i ett samhälle där vi inte är personligen bekanta med varandra men som trots allt möts ansikte mot ansikte och åtnjuter fördelarna av fritt samarbete.

Inget av detta är möjligt utan någon grad av kärlek för fosterlandet, vår historia, klimat, landskap, institutioner och lagar. Det är denna kärlek som dessa ”Eurocrats” vill frånta oss och som de nyanlända ej ännu lärt sig. Men det är detta mer än något annat vi måste bekräfta. Ingenstans har demokratin slagit rot utan kärlek för fosterlandet. Man måste inte vara en framfusig svensk nationalist för att acceptera detta. Man måste bara erkänna att när man talar om Sverige, så talar man i första-person plural. Man talar om oss, vårt land, vår livsstil. Man erkänner att detta är det absolut viktigaste att dela med sig till sina grannar, det som möjliggör att leva sida vid sida i fred oavsett meningsskiljaktigheter.

Den offentliga kulturen och mötet mellan människor förutsätter en hög grad av sammanhållning för att kunna fungera. Ett mångetniskt samhälle är dömt att misslyckas hur mycket man än försöker uppfostra alla etniska grupper i samma rikting. Det är omöjligt att skapa enighet i ett mångetniskt samhälle. Exemplen är många och talande och finns över hela världen.

Vi svenskar har rötter i vårt land och även de som kommit från våra grannländer har rötter i vår kultur och i ett folk som är så närbesläktat att skillnader inte går att påvisa i andra generationen. När det gäller migranter från tredje världen eller migranter av annan etnicitet som kommer i stora antal blir de för alltid främlingar som bjudits hit av politiker – inte av folket. De kommer alltid att betraktas som kolonisatörer som inte är välkomna.

Roger Scruton:

Jag läste nyligen om ett intressant fall här i Sverige. Två grannsamhällen från Irak, en Armensk-Ortodox och den andra sunni muslimsk hade etablerat sig i Stockholm, och den ledande familjen i det ena samhället hade startat en framgångsrik restaurang. Lokalerna vandaliserades dock regelbundet av deras tidigare grannar i hemlandet och på dörrar och fönster klottrades på arabiska, ”konvertera eller dö”.

Detta är en levande illustration på vad jag menar med delad offentlig kultur; en livsstil som gör ett sådant beteende otänkbart. På ett mindre vis är den sunnimuslimska vanan att offentligt täcka sina kvinnor ett liknande brott mot den offentliga kulturen i västerländsk demokrati. Det innebär en vägran att här, I vårt offentliga rum där vi som främlingar träffas ansikte mot ansikte, erkänna att vår privata sfär inte får inkräkta i det offentliga och att vi lever med öppen dialog och oenighet.

Jag nämner dessa små exempel eftersom de illustrerar ett större problem. Om vi skall lyckas bekräfta vad vi verkligen är så måste vi även vara villiga att förkasta det som representerar det vi inte är. Detta innebär att förkasta seder och bruk som är uttryckligen kränkande mot vår offentliga kultur. Vi har varit motvilliga att agera på det viset men kudos till (heder åt) Frankrike för förbudet av offentligt bärande av heltäckande slöja.

Vi har varit synnerligen motvilliga att agera mot muslimska män som inte respekterar vår offentliga hållning gentemot kvinnor i vårt samhälle och som anser sig ha rätten att skymfa kvinnor i vårt offentliga rum som inte står under skydd av en manlig släkting. Det är vid denna tidpunkt vi behöver någon form av positiv bekräftelse av vår offentliga kultur. Vi är skyldiga att informera varje invandrare som misshandlar kvinnor på detta vis: Ni hör inte hemma här. Och sedan måste vi agera. Vi måste aktivt leta lösningar för att kunna utvisa dom som inte visar respekt för platsen de rest till, och till den kultur som råder här.

När det gäller muslimer i Sverige så är de nästan uteslutande av annan etnicitet än svensk. De kommer huvudsakligen från Afrika och Mellanöstern (en del kommer också från Balkan) och har med sig en livsstil som inte passar in i Sverige. Deras snabba demografiska tillväxt gör att de kommer att ta över hela Sverige på sikt. Muslimerna är importerade medvetet av onda krafter som vill skada Sverige och svenska folket. Det finns gott om muslimska länder som de kan åka till och en dag måste de åka härifrån. Annars går vi under. Att ens tänka tanken att de ska få stanna här i evighet är landsförräderi.

Roger Scruton:

Denna bekräftelse på vad vi är får inte avfärdas som nationalism eller xenofobi. Det är ingen typ av fientlighet mot andra, tvärtom en bekräftelse på vad vi har, vilket är ett sätt att lätt acceptera andra. Som fallet med restaurangen visar, acceptansen av den andra, av allt som är annorlunda med den andra, är exakt vad som saknas från så mycket av Mellanöstern som samhälle och är en central anledning till konflikterna som härjar där.

Det är också, enligt min uppfattning, en rådande svaghet inom Sunni Islam. Inom vår kultur är ”de andra” accepterade. Det är, om man så önskar, en annanhetskultur som möjliggör vårt dagliga navigerande igenom oförutsägbara dagar fyllda av personliga kontakter med andra. Detta är inget att skämmas för. Vi borde tvärtom bejaka det, känna stolthet inför det och inse at det som möjliggör denna kultur är vår gemensamma tillgivenhet till vårt land, dess traditioner, seder och livsstil.

Generellt anser jag att detta borde vara budskapet för Europas konservativa partier. Budskapet skall vara ett av patriotism, och av lojalitet till ett delat arv och ett sätt att leva i synergi med landet, dess institutioner och lagar. Att lägga energi på detta, att hitta områden där människor reagerar positivt till den ”Svenska upplevelsen”, skulle kunna vara en viktig pusselbit i arbetet ni gör på uppdrag av den svenska demokratin.

Hur de olika invandrargrupperna förhåller sig till varandra etniskt eller religiöst är inte vår sak att bry sig om. Vi behöver endast förhålla oss till att vi måste rädda Sverige – annars går vi under. Scruton försöker få oss att acceptera migranternas närvaro, vilket innebär att vi måste acceptera politikernas landsförräderi mot oss. Det ska vi inte göra.

Roger Scruton:

Jag tillhör en generation som tillägnats en särskiljande syn på Sverige från Strindberg och Ingmar Bergman. Vi kände Sverige som en melankolisk, introspektiv plats där ifrågasättande själar blomstrade i vida landskap bland björkar och sjöar. Ungdomar idag har inte den visionen, och många kanske tycker sig se Sveriges själ fångad mer träffsäkert genom era ökända Death Metal band som Meshuggah. Min övertygelse är dock, att vardaglig allmän svenskhet inte har något med endera extrem att göra, och att utforska och bekräfta vad som är, måste onekligen vara en del av ert uppdrag. Den stora frågan, ”Vem är vi?” bör kraftfullt sättas överst på agendan.

Det är helt riktigt att ”allmän svenskhet” inte har något som helst med ”extremism” att göra. Svenskhet i Sverige är ett normaltillstånd, som politikerna försöker radera ut. Det är normalt att vara svensk, att tänka svenskt, att känna svenskt, att agera svenskt (lugnt och sansat) och att leva svenskt.

Roger Scruton:

Fyra steg

Vad bör då göras med migrationsproblemet? Som nämnts så kan ingenting göras förrän första steget tas. Detta första steg måste vara bekräftelse. Ni måste basunera ut: Detta är vilka vi är och vad vi har, detta skall vi kämpa för att behålla och detta skall vi försvara mot externa invasioner.

När detta steg fullförts, först då kommer folket visa tillräckligt med mod och bestämdhet att ta sig an nästa steg, steget att ta kontroll över våra gränser. EU har i sin dårskap försökt lösa upp de nationella gränserna utan att planera för skydd av de yttre gränserna. Som resultat har Europas länder öppnats upp till en okontrollerad massinvasion. Det måste vara en central del av Europas mittenhöger partiers strategi att ta tillbaka sina gränser, att införa stränga gränskontroller för de som kommer och att kartlägga varför de kommer. Det kommer bli tufft men det måste göras vilket just nu är uppenbart i Storbritannien.

Det finns ingenting att invända här. Vi måste återta kontrollen över våra gränser och kontrollera alla som avser att passera gränserna. Turister kan få besöka oss. Inga asylsökande ska tas emot och inte heller några migranter från tredje världen.

Roger Scruton:

Det kommer innebära tvånget att bestämt särskilja på en flykting och en ekonomisk migrant, mellan någon som söker asyl och någon som söker ett bättre liv. Det måste verkställas både negativt och positivt; både att erbjuda asyl och att neka asyl. Det blir nödvändigt att trotsa välmenande vänsteranhängare som förvägrar utvisning för de som kommit hit för att profitera brottsligt. Att vara bestämd mot de som kommer för att utnyttja är extremt viktigt för att kunna erbjuda vänlighet mot de andra.

Det tredje steget måste vara att få slut på lögnerna. Det som vi i USA och Storbritannien kallar ”politisk korrekthet” har gjort det omöjligt att diskutera problematiken på ett nyanserat och förnuftigt vis. En slöja av sentimentalitet och halvsanningar täcker hela ärendet, och detta får folk att dra sig tillbaka till sina privata små världar i tafatta försök att låtsas som att problemet inte är deras. Västerländsk demokrati bygger på offentlig diskussion och debatt: det har möjliggjort problemlösningar förr och borde tas till hjälp även nu.

Här gör Scruton ett allvarligt misstag. Han tycks acceptera asylrätten, vilket är precis vad vi inte ska göra. Sverige ska inte ta emot en enda asylsökande från någon annan del av världen såvida han eller hon inte är etnisk svensk. Vi ska inte finnas oss i asylpolitiken.

Om vi accepterar att ta emot asylsökande (i all evighet) så accepterar vi att det är krig och konflikter i världen och att vi ska öppna famnen för flyktingar var i världen de än finns. Vi måste sätta stopp för det synsättet. Istället måste vi skapa ett ”Safe Heaven” dit flyktingar kan flytta i väntan på fred i sitt hemland. Ett förslag är att man öppnar ett Safe Heaven någonstans i Syrien eller i någon del av centrala Afrika. Vi måste också verka för fred på jorden hur naivt det än låter.

Roger Scruton:

Men i den avgörande frågan som vi finner oss konfronterade med är en öppen och offentlig diskussion i det närmaste förbjuden. Våldtäktsstatistiken av etniskt svenska kvinnor av invandrare mörkläggs. Fakta om de nyanländas ursprung, trosbekännelse eller kvinnosyn borstas bort som oviktigt. Det faktum att det rör sig om framför allt ogifta män som kommer utan kvinnor och familjer belyses först när statistikerna är bestörta över den könsliga obalansen mellan män och kvinnor i landet.

Mot bakgrund av allt detta är det på sin tid att utropa ”nog av hyckleriet”: det är hög tid att ta Sverige och vår framtid på allvar. Då först kommer möjligheten att ta itu med frågan var landet är på väg.

Detta leder mig till det fjärde och sista steget som enligt min uppfattning krävs för att ta itu med problematiken: att göra medborgare av de som anländer, ofta från länder som Afghanistan utan kännedom av något som kan liknas vid ett medborgarskap, eftersom tillhörighet under liknande förhållanden är baserad på stamkultur eller trossamfund istället för politisk lydnad.

Här gör Scruton ytterligare ett allvarligt misstag. Han vill att de som kommer ska bli medborgare här. Varför då? Om de är flyktingar så ska de inte under någon omständighet kunna bli medborgare, om de har slunkit in i Sverige de ska skicka tillbaka så snart det är möjligt.

Roger Scruton:

Vänstern har sedan länge förespråkat ett ”mångkulturellt” tillvägagångssätt i skolor och offentliga verksamheter i tron att det är så man går tillväga för att respektera ”skillnader” och för att undvika ”diskriminering”. Jag anser detta vara inte bara naivt, men även genomsyrad av samma sorts antipatriotism som hotat Europas stabilitet i årtionden.

Enligt min uppfattning betyder integration att integreras in i en gemensam offentlig kultur. Det omfattar att utbilda nyanlända att religion tillhör den privata sfären, att sekulär lag står över religiös lag, att män och kvinnor är jämställda i det offentliga rummet och att detta är Sverige, grundat i sin egna unika offentliga kultur. Barn till invandrare skall gå ut svenska skolan som svenskar precis barn till invandrare i USA skall gå ut skolan som amerikanare. Läroplan, idrott, fritidsaktiviteter och socialt umgänge måste presenteras till nyanlända på exakt samma vis som till samtliga andra barn i klassen.

Scrutons inställning förefaller varken vara konservativ eller ansvarsfull. Att han har den liberala anglosaxiska traditionen med sig framgår ganska klart och att han medvetet eller omedvetet vill använda samma metod som USA för sin ”integration” framstår också som tydligt. Men en sådan politik passar inte Sverige eller övriga Norden. Vi har en unik och lång historia av etnisk sammanhållning som om den splittras leder till vår undergång. Att ens använda ordet ”integration” i den invandringspolitiska debatten i Sverige tyder på en liberal inställning där man i praktiken tvingar på oss svenskar andra folk som inte hör hemma i vår land. Man tvingar på oss kolonisatörer.

Scrutons åsikter påminner här om hur den svenska regeringen arbetar just nu med olika integrationspolitiska projekt där läroplaner och idrottsaktiviteter ska bidra till att somalier, afghaner, irakier, syrier, eritreaner och andra blir ”en del av Sverige”. Scruton ska inte komma hit och tala om för oss att vi ska ”integrera” kolonisatörer från tredje världen – det är tyvärr just vad han gör. Är det något som bör bevaras så är det folket.

Roger Scruton:

Idén bakom ett multi kulturellt samhälle borde bara släppas som en vänsterinspirerad villfarelse. Detta betyder att ett renodlat demokratiskt parti måste inleda omfattande utbildningsreformer.

Värt att notera är att hinduer och sikher aldrig haft några problem med att anpassa sig enligt liknande förväntningar i Storbritannien, sedan länge vana vid integration från 1800-talets katoliker, romer och judar med samma förväntningar på dessa grupper. Endast bland muslimer har det varit problem som resultat av tron, speciellt bland sunni muslimer, att koranen fastställer en ofelbar lag för livets alla delar, och att denna lag är överlägsen alla andra lagar inklusive statens egna lagar.

Striden mot denna villfarelse till tanke måste vara en del av våra ansträngningar. Vi behöver en helomfattande och offentlig diskussion om koranens karaktär, dess status som ledstjärna och hur dess påbud kan vara till förmån för de av våra medborgare som inte tror på det. Kan detta göras? Jag tror det, och jag hänvisar som uppmuntrande prejudikat inom historien till det Ottomanska riket och dess efterföljare. Kruxet förblir, på grund av politisk korrekthet, att ingen verkar villig att diskutera just den punkten.

Jag har delgivit mina fyra steg för att hantera migrationsproblematiken. Det är en krävande metod och kommer inte lösa samtliga problem, inte minst den kring obalansen mellan könen i Sverige. Men metoden kommer inge hopp hos vanliga väljare och säkerställa att ert parti kommer att, välförtjänt, bli ett regeringsparti.

Det tycks endast vara muslimer som Scruton egentligen kritiserar som grupp. Andra folkgrupper som hinduer och sikher har ”aldrig haft några problem med att anpassa sig enligt liknande förväntningar i Storbritannien” säger Scruton.

Tyvärr blir man beklämd av han åsikter kring de viktigaste av alla frågor. Han må vara hur konservativ som helst när det gäller arkitektur och annat, men när det gäller svenska folkets överlevnad har han inga förslag eller lösningar. Förmodligen kan han inte sätta sig in i vad det innebär att vara svensk. Det är inte som att vara amerikan. Att vara svensk är att tillhöra ett svenskt folk, vi är en folkgrupp vilket amerikaner inte är.

Sverige åt svenskarna!

Fria Tider: Därför saknar SD intellektuella

I en intressant essä på fria Tider skriver Gabriel Mattsson en tankeväckande text om varför SD saknar intellektuella. Texten är kanske en av de bästa och mest sammanfattade analyser som gjorts på senare tid – och den är mycket läsvärd. Vi citerar:

Sverigedemokraternas strävan efter att bli godkända av det svenska etablissemanget har förvisso varit en verklighet under lång tid. Emellertid har det förefallit som om partiledningen internt tillåtit tillräckligt med motstånd mot denna anpassning för att den yttre hållningen mestadels ska framstå som en kommunikativ nödvändighet snarare än en genomtänkt ideologisk och strategisk viljeriktning.

Ur ett sådant perspektiv fyller de nedslipade kanterna i själva verket funktionen av en tillfällig genväg för att längre fram kunna förverkliga visioner som partiledningen inte öppet vill tala om. SD har därför anklagats för att ha en ”dold agenda”. Så sent som i höstas hävdade Expressen att ”SD:s salongsfähighet är en kuliss, deras politiska mål en radikal och ultranationalistisk omdaning av samhället”, medan Bonnierkollegan DN påstod att ”SD är ett parti med nazistiska rötter som inte är ärligt med den egentliga agendan”.

Vänstermedia har varnat för denna agenda men de är inte ensamma om att tro att den existerar. Även SD:s väljare har varit övertygade om att den ”mjukare” framtoningen varit just en framtoning och att någonting mindre etablissemangsanpassat döljer sig under ytan. Samma sak som fått vänsterjournalister att hissa varningsflagg har fått hundratusentals svenskar att ta det socialt riskabla steget att stödja Sverigedemokraterna.

De människor som stöder SD, antingen passivt eller – till ett högt pris – offentligt, gör det först och främst på grund av invandringsfrågan. Men för en del av sympatisörerna finns en djupare förståelse för att Sveriges problem inte bara är eller beror på massinvandringen från tredje världen. De hyser en insikt om att folkutbytet är ett symptom på en politisk sjukdom snarare än sjukdomen i sig och att det därför existerar djupare ideologiska och kulturella strömningar som påverkar utvecklingen i vårt land.

Sådana saker måste diskuteras öppet och livligt. Inte bara för diskussionsdeltagarnas höga nöjes skull utanför för att ett sådant samtal spiller över i det vidare samhället och influerar, måhända långsamt och lite till en början. Men inom den invandringskritiska sfären har Sverigedemokraterna varit ett effektivt hinder för att sprida idéer till förmån för vad som borde vara partiets högre mål – att bryta maktens pågående skadeverkan. Inom partiet eller i partiet närstående organisationer försiggår inga sådana diskussioner. Blotta ansatsen att förutsättningslöst vilja diskutera ideologi eller Sveriges utmaningar har mötts med aggressiv fientlighet från SD:s ledning. Ett märkligt och kontraproduktivt beteende.

Partiets omorientering från nationalism till socialkonservatism följer samma mönster. Utåt framstod det som att SD strävade efter att bredda sin ideologiska bas genom att knyta an till den mångfacetterade konservativa idéströmningen. I själva verket fyllde begreppsbytet bara en kommunikativ funktion. Nationalismen tvingades stå tillbaka därför att den ansågs belastad. Socialkonservatismen i sverigedemokratisk tappning har däremot aldrig fyllts med någon innebörd. Istället har det blivit ett behändigt slagträ att använda mot vemhelst partiledningen önskar.

Under förra årets utrensningar blev detta särskilt tydligt. En av angreppspunkterna mot personerna som var föremål för utrensningarna var deras bristande ”socialkonservatism”. Men eftersom begreppet i SD:s värld saknar politiskt och ideologiskt innehåll går det varken att ta till sig eller förkasta. Att vara ”socialkonservativ” eller inte var helt och hållet en fråga om på vilken sida man befann sig i de partiinterna personstriderna.

Läs resten av texten här.

Nato-anhängare blir chefredaktör för SD:s nättidning Samtiden – som ingen läser

SD:s olika tidningsprojekt har varit mer eller mindre misslyckade. Väldigt få utanför den egna SD-kretsen läser Samtiden. Det betyder inte att allt som stått att läsa där varit dåligt, men det har varit trist, tillrättalagt, utan glöd och verkligt engagemang.

De alternativa medier som går bäst är de som är fristående från partier och organisationer där skribenterna kan ta ut svängarna utan hänsyn till partipiskor och hot om uteslutning.

SD som parti har liberaliserats kraftigt sedan valet 2010 och är idag en del av en åttaklöver där skillnaderna partierna blir allt mindre. Under den värsta migrationskrisen någonsin i Sveriges historia var SD mer tysta än de någonsin tidigare har varit.

Många har trott och hoppats att SD skulle bedriva intensiva upplysningskampanjer för att få politikerna att upphöra med den invasionsliknande politiken, men ingenting har hänt. Partiledningen har varit tyst.

Inför den viktiga frågan om Samarbetsavtalet med Nato har SD varit helt tysta. Partiet har inte bedrivit någon som helst opinionsbildning mot Nato eftersom svikare i partitoppen inte längre bryr sig om Sverige, de tänker mera på sin egen makt, sina karriärer och sina inkomster.

Om de hade brytt sig om Sverige så hade de agerat kraftfullt mot invasionspolitiken och mot Nato-avtalet.

Som ett led i en fortsatt liberaliseringsprocess har man nu anställt en ny ansvarig utgivare och chefredaktör för nättidning Samtiden. Det märkliga är att man anställer en liberal debattör som är Natoanhängare.

Wikipedia skriver om Erixon:

Erixon driver en politisk blogg. Där har han utmärkt sig med sitt starka stöd för Bush-administrationens utrikespolitik. Erixon driver tesen att frihet är det överordnade värdet, varför man ibland måste gå i krig för att avväpna diktaturer. Politiskt definierar han sig som borgerlig debattör och undviker andra etiketteringar (men har sagt att ”libertariansk kommunitarism ligger honom nära, och han kan betecknas som neolibertarian).

Det är inget principiellt fel på Dick Erixon eller hans åsikter, men han står mycket långt från den politik som krävs för att kunna rädda Sverige från djupare förfall. Han är liberal. I samband med övergången till Samtiden kallar han sig nu ”socialkonservativ”, men förefaller fortfarande vara Natoanhängare.

Nu blir han ansvarig för Samtiden och därmed får tidningen en ännu mer liberal profil än tidigare.

Pressmeddelandet från SD:

Vid en extra bolagsstämma den 18 maj 2016 valdes Dick Erixon till ny styrelseledamot i Samtid & Framtid AB som ger ut nättidningen Samtid. Han blir också ansvarig utgivare och chefredaktör.

Dick Erixon, kommenterar:

– Globaliseringens tidevarv ställer helt nya krav på den nationella politiken. Det handlar om att tydliggöra värderingar kring medborgarskap, rörlighet över gränserna, integration och vilka normer och principer som är överordnade och vilka som inte är det.

Vidare förklarar han varför socialkonservatism fyller en viktig samhällsfunktion:

– En socialkonservativ agenda kan erbjuda de svar som behövs i vår samtid. En agenda som förstår och utvecklar tankarna om samhällskontraktet som redan 1600-talsfilosoferna Thomas Hobbes och John Locke formulerade. Varje människa har personligt ansvar – oavsett om man är kvinna eller man, svart eller vit, hetero eller gay, ung eller gammal – att vara en god samhällsmedborgare. Bara om rättigheter balanseras mot skyldigheter kan en hållbar balans skapas i samhället som alla gemensamt kan ställa upp på.

Mattias Karlsson, gruppledare och Sverigedemokraternas representant vid bolagsstämman, kommenterar:

– Det är en mycket glädjande nyhet och jag både hoppas och tror att Dick Erixon skall kunna bidra till att både lyfta kvalitén på tidningen Samtiden och medverka till att skapa större utrymme för fria socialkonservativa perspektiv på samhällsdebatten inom ramen för mer etablerade medier.

För ytterligare information, kontakta Sverigedemokraternas pressavdelning:

Det är lätt att konstatera att Dick Erixon kommer att tillföra tidningen ett antal texter, men att det inte blir något av värde för den som är nationalist.

Relaterat:

Ska det vara så svårt att fatta att Nato är dåligt för Sverige?

Skandalen kring Värdlandsavtalet

Helt oacceptabelt om Sverigedemokraterna röstar igenom Värdlandsavtalet

Erik Johansson om Nato med Johan Fälldin (C)

Värdlandsavtalet ett exempel på riksdagens ovilja att kommunicera med folket

Miljöpartiet kommer att rösta för Värdlandsavtalet

Centerpartiet fattade beslut om att få med Sverige i Nato

Varning för Nato

Nato finalises military build-up to counter Russia

På kurs mot krig

Nato nästa

Nej till Russofobi

SD kan rösta för Nato – för att tillfredsställa moderaterna