Tagg: tino sanandaji

Tino Sanandaji: Gina Dirawi gör ett arabnationalistiskt statement

Tino Sanandaji idag på Facebook:

Expressen: Därför ändrar SVT på nationalsången. Sjunger folkvisa på arabiska.…Synen på svenskhet… man borde ändra fokuset på vad som är svenskt eller inte. Vi är alla människor som lever på samma planet. Jag tror inte folk förstår vilket statement det är för oss som känt oss utanför. Det är väldigt mäktigt, säger Gina Dirawi. Gina Dirawi berättar att man ändrat texten till nationalsången. I stället för att sjunga ”Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden”, sjunger barnkören ”jag vill leva jag vill dö på jorden”. – Det är det som är ändrat. Alla som jobbat bakom scenen bara grät för att det var så fint”.

Notera att Gina Dirawi inte gör en post-nationalistisk universell markering utan ett arabnationalistiskt statement. Svensk identitet är något att skämmas för medan Ginas nationalism är så fin att man får tårar i ögonen.

Fientlighet mot den sammanbindande kulturen är det värsta man kan göra mot integrationen just i ett invandrarland. Svenska språket är normen och därmed inkluderande för alla, medan arabiska och hebreiska här representerar exkluderande tribalism. Det sociala kontraktet har varit att invandrare skulle bli en del av Sverige genom att anamma svensk identitet och i sin tur bli anammade. Svenska språket, flaggan, nationaldagen och nationalsången är vare sig rasistiska eller exkluderande. Den fientlighet som en del invandrare känner mot svensk kultur är omotiverad, omoralisk och skadlig för de själva.

De flesta inser inte vilken bitterhet och hat som spritt sig mot ”svenskar” i utanförskapsområden. Fattigdom och diskriminering har skapat missnöje, vilket utnyttjats av mörka krafter för att piska upp antagonism. Svenskfientlig identitetspolitik är en valvinnare för vänstern, som är starkare i utanförskapsområden än S någonsin var i arbetarkommuner.

För några år sen skulle det kallats ”konspirationsteori” att säga att SVT snart kommer att blanda nationalsången med arabiska. Romantiker tror fortfarande att migration i sig indikerar en vilja att integreras på det sätt arbetskraftsinvandrare på 70-talet gjorde. Många invandrare har fortfarande denna inställning. Det är samtidigt tydligt att Gina Dirawi och andra inte accepterar detta sociala kontrakt. Deras syn verkar vara att Sverige inte bara hade en skyldighet att ta emot dem utan dessutom även en skyldighet att delvis förvandlas till ett arabland.

Så varför ändrar SVT nationalsången? För att demonstrera makt. Brittiska vänstern förklarade att syftet med multikulturalism var att ”rub the Right’s nose in diversity”. I takt med att postmarxisternas grepp över media stärks leder invandring utöver ekonomiska och sociala problem till öppnet fientlighet mot traditionell svensk kultur.

SVT är nu så självsäkra i sin dominans att de inte längre försöker döljer detta. De vet givetvis hur provocerande detta är, syftet med maktdemonstrationen är just att förnedra. If you want a picture of the future, imagine a boot stomping on a human face — forever.

Tino Sanandaji: Stefan Löfven skämmer ut Sverige

Stefan Löfven skämmer ut Sverige i amerikansk media: “Migrants are not to blame for sexual attacks and terrorism incidents across Europe, the Swedish prime minster told CNBC, just days after his country introduced tighter border controls. Reports of a rise in sexual assault incidents across major European cities from Cologne to the Swedish capital Stockholm have been blamed by a number of politicians and campaign groups on the influx of migrants to the continent. But Stefan Löfven, the prime minister of Sweden said that the migrants should not be blamed for attacks in Sweden.

”Sexual harassment is not automatically binding to migration and immigration. We have had sexual harassment in Sweden for many, many years, unfortunately,” Löfven told CNBC at the World Economic Forum in Davos on Wednesday. ”What it now takes is to be very clear that this is not appropriate, it is absolutely out of line and we need to take a very clear message now to show to these young girls and women they are of course entitled to walk in the city… without sexual harassment”

Sexuella trakasserier ”förekommer” i alla samhällen, men Sverige har aldrig upplevt systematiska massövergrepp av stora gäng. Det är ett nytt fenomen importerad från utlandet. Att kasta syra i ansiktet på kvinnor eller pressa släktingar att mörda sina egna dottrar är heller inte gamla svenska seder.

Även om någon enstaka förövare hade varit etniskt svensk (vilket inte har rapporterats) så är det just övergreppens skala och aggressivitet som väckt uppmärksamhet. Eftersom det aldrig existerat samhällen utan våld och sexbrott är det enda intressanta i brottsbekämpning just skalan, inte förekomst.

Den feministiska regeringens budskap är att de vägrar analysera sexbrott logiskt om förövarna inte tillhör favoritfienden etnisk svenska män. Därför sopar regeringen nu ökning av sextrakasserier under mattan med historierevisionism och dunkla ologiskheter.

Som högerfeminist ser jag kvinnofrid som ett självändamål, inte något att offra för högre postmarxistiska värden som multikulturalism. Det bekräftar för mig att genusfeminism inte handlar om jämställdhet utan främst om att marknadsföra postmarxism med ny retorik. Den feminism vi står för skyddar kvinnor från övergrepp oavsett förövarens ursprung, men inte den feminism regeringen påstår sig stå för.

Tino Sanandaji på facebook

Tino Sanandaji: Medias flockmentalitet orsakar lidande

Tino Sanandaji skriver idag:

SVT: ”För att hjälpa 37 kris- och krigsdrabbade områden i världen vädjar FN för 2016 om humanitär hjälp på mer än 20 miljarder dollar (170 miljarder kr). Beloppet man ber om är historiskt högt skriver nyhetsbyrån AP. Pengarna ska bistå 87 miljoner människor i länder som Syrien, Jemen, Sydsudan och Irak. Lidandet i världen har nått nivåer som man inte sett sedan andra världskriget säger FN-chefen Stephen O’Brien. FN:s hjälporgan uppges redan ha ont om medel sedan man bara fått hälften av beloppen som man vädjat om för 2015. Totalt saknas 10 miljarder [ca 85 miljarder kr] skriver AP.”

Sverige skulle ensam kunnat fylla FNs finansieringsgap för 87 miljoner människor i nöd. Totalsumman av 70 miljarder kronor bara på initial asylmottagning plus framtida välfärdsutgifter år är troligen en bra bit högre än FNs samlade resurser för 87 miljoner. I stället valde Sverige att skära totalbiståndet och prioritera ett par hundra tusen asylsökande.

Mer resurser allokeras till de två promille som tar sig till Sverige än de 99.8 procent som inte gör det. Om det låter vansinnigt och omöjligt att försvara så beror det på att det är vansinnigt och omöjlig att försvara. Resursallokeringen reflekterar inte rationellt beslutsfattande utan masspsykos, oppurtunism och faktatabun.

DN, Aftonbladet och andra har avfärdat utgifter på asylmottagning som motsvarande julhandel eller rödvin, när en mer korrekt jämförelse vore FNs samlade budget för tiotals miljoner i nöd. Många som deltagit i vansinnet menade väl men lät sig luras. Om ni läser detta bör ni veta att er ignorans och flockmentalitet orsakat lidande för miljoner som förvägras hjälp.

Tino Sanandaji: Peter Wolodarski är förvirrad

Tino Sanandaji läxar upp Peter Wolodarski:

Tino_Sanandaji_2

Tillväxten varierar kraftigt med konjunkturer och finanskriser, men historisk har BNP per capita långsiktigt växt med ungefär två procent i västvärlden. En sammanfattningsstudie förklarar ”For nearly 150 years, GDP per person in the U.S. economy has grown at a remarkably steady average rate of around 2 percent per year” Så ser långsiktigt utveckling ut även i Sverige och andra västeuropeiska länder.

2015 är inte slut än, så vi vet inte exakt vad tillväxten kommer att hamna. Om vi utgår från årets första tre kvartal är det runt 2.4 procent per invånare. Mellan 1950-2015 växte BNP per capita med 2.1 procent per år. Utöver detta hade Sverige en befolkningstillväxt på 0.5 procent per år under perioden.

Kvartalssiffror varierar kraftigt, vilket innebär att man sällan drar för stora växlar. Eftersom det är aktuellt kan det vara värt att kommentera. Tredje kvartalet i år växte BNP per invånare med 1.9 procent på årsbasis. Tillväxten var dock ovanligt starka 3.8 procent sista kvartalet 2014. Därför har BNP per capita växt med 2.8 procent om man mäter tredje kvartalet i år med tredje kvartalet 2014. Eftersom Sverige har en kraftig befolkningstillväxt växte total BNP med 3.9 procent.

1.9 procent är en OK siffra, men inte speciellt imponerande. Detsamma gäller 2.8 procent om man insisterar att ta med sista kvartalet 2014. Det ändrar inte att Sverige långsiktigt har upplevt extremt svaga siffror på sistone. Ett sätt att illustrera detta är att redovisa tillväxt i olika perioder:

1950-2015: 2.1 procent per år
1950-1990: 2.5 procent per år
1950-2006: 2.4 procent per år
1990-2006: 2.1 procent per år
1990-2015: 1.5 procent per år
2006-2015: 0.6 procent per år

Jag jämför med 2006 för att det är ett relativt normalt år och början på en mandatperiod. Den rödgröna regeringens budget valde att jämföra med 2007 i stället och skrev: ”BNP per capita är ett mått på ekonomisk levnadsstandard som bättre visar hur ökad produktion fördelas per genomsnittlig invånare. Trots en viss återhämtning efter finanskrisen var BNP per capita inte högre 2014 än 2007.”

Det är första sjuårsperiod i efterkrigstiden med negativ tillväxt i BNP per capita. När ekonomin är under resursutnyttjande som idag brukar tillväxten vara högre. Men redan de mediokra siffrorna på 1.9 procent per invånare vi har haft hitintill under 2015 är dopade. Asylsökande räknas inte i befolkningsunderlaget innan de fått uppehållstillstånd och folkbokförs. Antal som vistas i Sverige har ökat kraftigt, vilket omedelbart leder till mer konsumtion och investeringar i bostäder och annat. Men det tar tid innan dessa räknas in i befolkningsunderlaget som BNP delar på. SCB förklarar:

”De asylsökande är inte folkbokförda i Sverige och räknas därför inte som invandrade eller tillhörande den svenska folkmängden.”

Peter Wolodarski på DNs ledarsida har skrivit en förvirrad artikel som på basis av diverse missförstånd hyllar den svaga utvecklingen. Wolodarski skriver exempelvis: ”Om någon på 1990-talet sagt att den svenska ekonomin skulle växa med drygt 50 procent under de kommande två decennierna skulle personen ha avfärdats som verklighetsfrånvänd”

Wolodarski förstår inte att de siffror han citerar som någon sorts mirakel är strax under Sveriges historiska snitt. DNs ledare har fått hård kritik, men också stor spridning i journalistkretsar. Orsaken är att många som efterfrågar snuttefiltar, oavsett hur inkorrekt. Sverige har haft extremt svag utveckling långsiktigt de senaste åren, och har fortsatt medioker utveckling mot bakgrund av belåning, låg kapacitetsutnyttjande och expansiv penningpolitik. Det gick OK sista kvartalet, och en del av detta är en bokföringstrick för att asylsökande inte omedelbart räknas in i befolkning när man beräknar underlaget för BNP per capita.

Ett kvartal bara strax under historiskt snittet! Woho! Det går bra för Sverige! Äntligen lite balans i debatten, vi lånar mer och lyxhandlar.

Tino Sanandaji ger Timbro en riktig känga

Tino_Sanandaji_2

Underhållande storm på twitter kring mig. LO-ekonom Torbjörn Hållö länkar till min post om nationalekonomisk effektiva integrationsåtgärder och retweetas av bland annat Leif Pagrotsky. Att jag citeras leder till explosion av raseri av Anders Lindberg och annat löst folk på twitter som jämför mig med ”Mein Kamf”. Hållö står till sin credd på sig och Lindberg märker återigen att eftergrågan på politiska kommissarier avtagit.

Även Timbros Tobias Holdstock provoceras till innehållslös kritik. Näringslivslobbyns strategi är att använda flyktingkrisen för att sänka lönerna. Läckta strategidokument förklarar att integration inte bör analyseras i sig utan främst användas för att uppnå Timbros övriga mål för ”strukturella reformer”, som att ”luckra upp LAS, ändra konfliktreglerna för att tillåta friare lönesättning samt pressa arbetsmarknadens parter att ta ansvar för att ingångslönerna hålls tillbaka”. ”Att Sverige ständigt strävar efter ökad ekonomisk jämlikhet är ett problem som står i vägen för centrala reformer, inte minst de beskriva ovan.”

Problemet är att det saknar starkt stöd för teorin att sänkta löner signifikant ökar sysselsättningen. De senaste årens experiment med sänkt arbetsgivaravgift för unga och kraftiga lönesubsidier tyder tvärtom på låg efterfrågeelasticitet. I en modern kunskapsekonomi är få arbetsgivare intresserade av att anställa vuxna som inte kan tala svenskar och saknar nio års grundskola oavsett lön.

För mig och andra riktiga ekonomer är löners effekt på sysselsättning en empirisk fråga. Vi har ingen bindning till svaret, och vi får inte betalt för att komma fram till ett visst svar. Därför diskuterar ekonomer evidens. Anders Lindberg och Tobias Holdstock är politruker utan kompetens att bidra i sak. Holdstock är mest känd för att tagit time out i samband med skandalen med Folkpartiets dataintrång. (en bidragande förklaring till Timbros kris är den mygelkultur som dominerar PR-världen och ungdomsförbund).

Liberala tankesmedjor var effektiva när de respekterarade vetenskapliga regler för seriös diskurs. På sistone har Timbro utvecklats mot en PR-byrå med hala tvålförsäljare, vilket går sådär. Läckta interdokumenten visar att Timbro trots 50 miljoner i årsbudget till sig och systerorganisationer har en tiondel så många läsare som min blogg, skriven på fritid med nollbudget.

Orsaken är självklar. Allmänheten efterfrågar seriositet och pålitlig fakta, inte mer personangrepp eller trötta dogmer. Oavsett hur mycket pengar man har fått från näringslivet för att bilda opinion för sänkt lön tröttnar publiken i längden på med ungdomsförbunare som aldrig växer ifrån fjortisnivå.

Länk till Tinos inlägg!